Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat.

Syftet med uppsats är att studera hur fritidslärare förhåller sig till elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Med utgångspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund där vi lyfter elever i behov av särskilt stöd och hur de behandlats av samhället sedan 1842. Men vi redogör även för fritidshemmets framväxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lärande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjälp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av våra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet är knapphändig gällande elever i behov av särskilt stöd. I vårt resultat blir det också synligt att alla våra respondenter vill göra sitt bästa för att kunna bemöta sina elever på bästa sätt.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning. The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents? needs of recreation.

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

ABSTRACTThe aim of this study is to analyse if the UN today constructs the water issue as a security issue and to argue about in which way the organization in that case does so alternatively why it can be said that the UN doesn?t construct the water issue as a security issue.In order to reach this purpose the following questions will be answered:?Does the UN construct the water issue as a security issue today?-If yes, in which way?-If no, why can it be said that the organisation doesn?t?The methods used are qualitative literature studies of policy documents on water from the UN. The focus is to analyze the ideas about water and to apply my theory on the concept of security, which is Barry Buzan?s framework on security, to these ideas.The main results showed that the UN strongly constructs the water issue as an environmental security issue for environments and species and in relatively strong terms also constructs it as an environmental security issue for civilisations. In rare cases the organisation constructs it as a societal security issue, but the UN doesn?t construct the water issue as a military, political or economic security issue..

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Interdisciplinärt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda på hur elever tänker och lär när de löser olika matematikuppgifter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgå från elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tänker och lär. Ett resultat av min undersökning är att elevens sociala samspel med andra elever och lärare har stor betydelse för elevens lärande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp ´den närmaste utvecklingszonen´..

Syftet med följande studie är att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna få en god lärandemiljö med avseende på bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven på eleverna att kunna planera och strukturera självständigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och områden. Denna genomgång ligger till grund för vår teori och vidare för vår analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som är lämpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som använts i arbetet är kvalitativa intervjuer samt observationer.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.