Sök:

Sökresultat:

835 Uppsatser om Lärare i fritidshem - Sida 38 av 56

Barns meningsfulla fritid : Fritidshems samverkan med föreningsliv

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

Det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ : En studie om musik- och bildlÀrares syn pÄ kreativitet

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

En analog spelare i en digital vÀrld? : En studie om anvÀndningen av digitala verktyg pÄ Södertörns högskola

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, fÄ kÀnnedom om hur digitala verktyg anvÀnds av lÀrare i undervisningssyfte pÄ Södertörns högskola, samt studenters instÀllning till de medietekniska hjÀlpmedlen. Detta har gjorts med hjÀlp av observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar som genomfördes med lÀrare och studenter.Det resultat som observationerna gav stÀmde överens med resultatet frÄn intervjuer och enkÀtundersökningar. Studien visar att digitala verktyg anvÀnds sparsamt av lÀrare pÄ högskolan. FörelÀsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i sÀrklass det vanligaste undervisningsredskapet. LÀrarna har generellt en positiv instÀllning till digitala verktyg men pÄ grund av tidsbrist och begrÀnsningar i hur och vilka digitala hjÀlpmedel som fÄr anvÀndas i undervisningen hÀmmas de.

FritidslÀrares resonemang kring pojkar, flickor och genus.   :

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslÀrare med hjÀlp av en vinjett som utgÄngpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angÄende genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslÀrarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende pÄ kön. Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lÀrares tal om pojkar och flickor. För att fÄ de svar som studiens syfte och frÄgor krÀver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn lyder: hur konstrueras genus i lÀrares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lÀrare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus Àr nÄgot som, utifrÄn de intervjuade fritidslÀrarnas perspektiv, inte fÄr nÄgon större uppmÀrksamhet i deras arbete.

PopulÀrkultur - ett redskap för samspel och lÀrande

How do we perceive literature? In our times computer games and Internet have made us grow more comfortable to the usage of non linear storylines. But how does this apply to printed literature?In this essay, called ?From a to b through d h and o. Non linear storytelling in our time? I have focused on nonlinear literature from different time periods and I have studied novels such as James Joyce?s Ulysses as well as works by William S.

Ett fritidshem för alla : Att kunna se möjligheter för alla barn att delta

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

?Should they stay, or should they go?? : En enkÀtundersökning om gotlÀndska förÀldrars val respektive bortval av fritidshemsplats inför barnens övergÄng till Ärskurs fyra

En enkÀtstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla förÀldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i Ärskurs tre vÄrterminen 2012 gÀllande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i Ärskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkÀt i verktyget Google docs och det Àr 467 respondenter som fÄtt möjlighet att svara pÄ denna enkÀt. Av dessa inkom det 132 svar. FrÄgorna i enkÀten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller sÀga upp sin fritidshemsplats till inför övergÄngen till Ärskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar pÄ att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats Àr personalens bemötande, personalens engagemang, meningsfulla aktiviteter samt att barnen sjÀlv vill gÄ kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att bÄde ha kvar eller sÀga upp sin plats pÄ fritidshemmet i Ärskurs fyra Àr avgiftens storlek..

Ho?gla?sning i skolan : En studie om hur tre la?gstadiela?rare arbetar med ho?gla?sning ? fo?resta?llningar och motiv

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

"Kunskap Àr inget entydigt begrepp" - en diskursanalys av begreppen lÀrare och fritidspedagog utifrÄn Lpo94 och Lgr11

Studien har diskuterat och analyserat de tvÄ senaste svenska lÀroplanerna. Med hjÀlp av kritiskdiskursanalys har den nya lÀroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) och den föregÄende lÀroplanenLpo94 (Skolverket, 1994) nÀrlÀsts pÄ ett ifrÄgasÀttande och granskande sÀtt. Syftet har varit att seom, och i sÄ fall i hur stor omfattning, ord sÄsom lÀrare och fritidspedagog förekommer.Förekomsten eller frÄnvaron av dessa ord har sedan getts olika möjliga tolkningsförslag för att sevad det skulle kunna innebÀra eller betyda nÀr dessa ord förekommer, och framförallt nÀr de inteförekommer. Resultaten har visat att ordet fritidspedagog inte nÀmns över huvud taget, och attord sÄsom fritidshem inte alls förekommer i samma utstrÀckning som exempelvis ordet lÀrareeller skola. Vidare har detta sedan diskuterats utifrÄn vad det kan betyda för de olikaprofessionernas status inom skolan om deras respektive yrken förekommer eller inte i denlÀroplan som Àr menad att gÀlla för dem.

Fysisk aktivitet pÄ Fritidshemmet : En kvalitativ intervjustudie av fritidspedagogers uppfattning om fysisk aktivitet

The aim of this work is to investigate what after-school teachers from various schools and after-schools feel about the importance of physical activity. But also how they work to stimulate and support children/pupils physical activity development in the after-school center.The work also highlights health from a physical perspective. The study provides a historic look of the conditions for the after-schools. Through qualitative interviews I want to find out how the after-school pedagogue thinks of physical activities importance for the health and development of the children. How they work with their new assignment Lgr11 to be a supplement to school.

Sambandet mellan motivation och lÀsförstÄelse hos andrasprÄksinlÀrare : En studie av vuxnas inlÀrande av svenska som andrasprÄk

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Bevarande av de svenska lantraserna, populationsgenetiska och molekylÀrgenetiska metoder

Today?s community requires an increase in food production. Animals are today bred so that they produce more than their ancestors did. Production has been the most important and breeds with the highest production levels have therefore become popular. Many of the old local breeds have become extinct or are about to become extinct because of this trend.

Det Àr inte endast mobbaren som mobbar : En studie om det sociala fenomenet mobbning och dess roller

The purpose of this study is to do a research about some pedagogues? perceptions of the social phenomenon of bullying, about the roles that can occur and how these pedagogues consider themselves to work accordingly. Our research questions are therefore:What beliefs about the social phenomenon of bullying has the pedagogues?What roles emerge in different bullying situations according to the pedagogues?How do the pedagogues work with bullying and the roles that emerge?The study provides insight into how different approaches to bullying can contribute to various pedagogical implications in anti-bullying work. In our theoretical part we present general issues and the roles that different writers describe.

Fritidspedagogers förestÀllning om lekens betydelse för social kompetens: En studie bland verksamma fritidspedagoger

Syftet med studien Àr att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna Àr fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens lÀn. Totalt 4 stycken respondenter stÀllde upp i denna studie. I detta arbete har jag anvÀnt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie anvÀnder sig av lek för att stÀrka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstÀrkande övningar.

Jag fÄr stöd i skolan, men hur blir det pÄ fritids? : - en studie om hur fem fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->