Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvårdnad är? Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås? Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiseradDatamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

I denna uppsats jämförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers läs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn på vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling på området och sätter det i relation till gynnsamma faktorer för lärande i stort. Frågeställningarna berör likheter i forskarnas metoder, lärarrollen samt lärande utifrån individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan så fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter är Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för både läs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lär sig strategier fram.

Syftet med mitt arbete är att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola. Jag har valt att ta reda på detta genom en enkätundersökning med de elever som går i årskurs 7-9, då det är dessa årskurser som jag själv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam på skolan knutet till dessa årskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkätundersökning. Den frågeställning som jag vill ha svar på är: - I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan? Den mobbning och kränkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att ställas i paritet till de föreskrifter som finns att rätta sig efter i Lpo 94.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.  Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel.

Studien utgår från en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under två år (2012 - 2013). Filmerna har presenterats på  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller på Lärportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevers berättelser. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Eleverna har fått skriva en berättelse där de själva har blivit utsatta för en kränkning. Metoden i vårt arbete har varit att analysera elevernas berättelser, dvs. vi har använt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av kränkande behandling.

This master?s thesis investigates the contextualized relation between a reader and a text, in a non classroom-oriented situation. I am studying the questions of (a) in what way a persons education, personal experiences and opinions, and (b) how the text; its design (language) and message, holds a function in ? and forms ? the reader-text relation. At the same time I am testing the theoretical framework of Louise Rosenblatt, for the purpose of finding an adequate method to analyze this relation.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa särskolesamordnarnas, skolpsykologens, lärarnas och föräldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgång i särskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda på vilka strategier informatörerna använder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgång. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur rutiner för mottagande i särskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vår studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i särskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i särskolan är stor.

Studien syftade till att undersöka hur läsförmågan, med avseende på avkodning av enstaka ord samt läsning av sammanhängande text, hos sex elever med avkodningssvårigheter, påverkades av en åtta veckor lång intervention med träningsprogrammet BRAVKOD, samt hur eleverna upplevde arbetet med metoden. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt med hjälp av en enkät och ett efterföljande samtal. Testresultaten behandlades kvantitativt och enkäterna med de tillhörande samtalen utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten.På de tester som avsåg att mäta avkodningsförmåga av enstaka ord förbättrades interventionsgruppens resultat mer än kontrollgruppens på samtliga test utom ett. Störst förbättring kunde ses på avkodningshastigheten, medan korrektheten var svårare att påverka. Den del av studien som handlade om att undersöka läsflyt, visade inga framsteg för interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.

Denna studie undersöker vad det är i åtgärdsprogram som överklagats av vårdnadshavare till Skolväsendets Överklagandenämnd, som är en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolväsendet. Studien undersöker också hur Skolväsendets Överklagandenämnd beslutat i förekomna ärenden samt hur nämnden skrivit fram vägledande råd. Fullskalestudien som sträcker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger på 24 överklagade och granskade åtgärdsprogram, vårdnadshavarnas yttranden samt nämndens beslut.  Resultatet visar att vårdnadshavarna, i många fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Skolväsendets Överklagandenämnd granskar och tar besut utifrån hur väl huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med åtgärds­program. Nämnden granskar innehållet, åtgärderna och åtgärdernas omfattning i förhållande till elevens påvisade behov.