I min studie har jag intervjuat sammanlagt Ätta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda pÄ likheter och skillnader i pedagogernas syn pÄ utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen pÄverkar barns lÀrande. Alla pedagoger ansÄg att utomhuspedagogik innebÀr aktiviteter/lektioner utomhus som Àr utformade pÄ ett lÀrande sÀtt och nÄgra talade om uteövningar som frÀmjar barnens lÀrandeprocess. Pedagogerna sÄg mÄnga möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som frÀmjar lÀrandeprocessen.

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlÀgga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att anvÀnda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lÀra barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för instÀllning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med Àmnet. För att samla in empirin till mitt arbete och fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra Àr en ?vanlig? kommunal förskola.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utomhuspedagogiken som ett arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats och intervjuat förskollÀrare för att söka svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor.Det som framkom av studien var att alla förskollÀrare utom en som vi intervjuat arbetar med utomhuspedagogik i förskolan. De fördelar och möjligheter de ser med utomhuspedagogiken som arbetssÀtt Àr att barnen fÄr röra pÄ sig och att motoriken frÀmjas, barnen hÄller sig friskare, och att det Àr positivt för kommunikationen och relationen barnen och förskollÀrare emellan och barnens nyfikenhet och kreativitet stimuleras bl.a.De nackdelar och hinder förskollÀrare ser Àr först och frÀmst vÀdret nÀr det t.ex. Àr kallt ute. Hindren kan vara nÀr förskolepersonal Àr sjuka och frÄnvarande, av vad som Àven framkom under intervjuerna var att det till stor del handlar om förskolepersonalens egen instÀllning till utomhuspedagogik..

Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvÀrderingar samt intervjuer med elever och lÀrare fÄ en uppfattning om hur nÀrmiljön vid skolan anvÀnds idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna anvÀndas mera samt fÄ en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det pÄverkar elevernas lÀrande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva pÄ geometriska former, skala, mÀta med olika mÀtredskap, berÀkna omkrets och area, uppskatta lÀngder och anvÀnda gamla mÀtmetoder. Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lÀrarna till viss del, mestadels sporadiskt, anvÀnder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön mer om tid kan frigöras till att fÄ idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lÀrarna ser med matematikundervisning ute Àr att eleverna verkar komma ihÄg och fÄ en djupare kunskap för de moment som genomförts ute.

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

VÄr undersökning utgÄr frÄn rektorers förhÄllningssÀtt och pedagogers arbetsÀtt till utomhuspedagogik och varför anvÀndandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har Àven valt att inrikta oss pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Metoden vi anvÀnt oss utav Àr den kvalitativa forskningsprincipen som innebÀr att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och Ätta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, dÀr en av förskolorna Àr en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom vÄra intervjuer var att samtliga informanter tycker det Àr viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig frÄn förskola till förskola, dÄ vissa kommit lÀngre i utvecklingen Àn andra.Av vÄr undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika pÄ vad utomhuspedagogik Àr och hur man kan anvÀnda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Syftet med detta examensarbete Àr att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare Är och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det Àr i sprÄkliga interaktioner uppfattningar om vÀrlden skapas. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare Är. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt och vi anvÀnder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmÀnna definitionen av utomhuspedagogik innebÀr att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÄgstadielÀrare och mellanstadielÀrare uppfattar utomhuspedagogik, hur de anvÀnde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svÄrigheter de sÄg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer dÀr lÀrare frÄn lÄg och mellanstadiet blev intervjuade. FrÄgorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lÀrare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du pÄ utomhuspedagogik i förhÄllande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utstrÀckning anvÀnder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade pÄ att pedagoger frÄn de bÄda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, dÀr ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lÀrande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa tvÄ arbetssÀtt som lÀrare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lÀrare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare Är om hur de ser pÄ klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr för ? och nackdelarna med utomhuspedagogik? Varför anvÀnder lÀrarna en viss undervisningsmetod mer? Har omgivningen nÄgon pÄverkan för att bedriva utomhuspedagogik? I resultatet och analysen framkommer det att lÀrarna har ungefÀr samma syn pÄ klassrumsundervisning.

UtgÄngspunkten för studien Àr att elever inte fÄr fullstÀndiga betyg i skolÀmnena. Det Àr en svÄrighet för mÄnga att uppnÄ kunskapskraven och dÀrmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnÄ dessa mÄl. Den metod som anvÀnds inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning pÄ detta. Syftet med studien Àr att presentera nÄgra pedagogers synsÀtt pÄ och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsÀtt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhÄller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det Àr viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lÀra barnen om vÀxter och djur, Àven lÀrande skapas ute till förmÄn för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att fÄ bredd pÄ undersökningen. Vi valde intervju som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. För att fÄ en helhetssyn pÄ hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter frÄn en smÄbarnsavdelning respektive en syskonavdelning frÄn varje förskola.