Det som motiverar en mÀnniska behöver inte motivera en annan, det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar en mÀnniskas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkÄr. Teorin som har anvÀnts Àr inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. UtifrÄn denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan lÄg till grund för pÄstÄendena i enkÀten. Metoden som anvÀndes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större pÄverkan Àn yttre motivation för ideellt engagemang.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hÀlsa kan frÀmjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gÀllande en svensk organisations personalarbete. Inom omrÄdet för organisation och ledning gÄr att finna uttryck för styrtekniker sÄsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv Àr det centralt att arbeta med faktorer som kan frÀmja personalens intresse och villighet att arbeta, och dÀrmed styra riktningen motivationen tar. Detta frÀmst vad gÀller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhÀngigt motiverad och vÀlmÄende personal.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Det finns olika sorters motivation för lÀrande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrÄn individen sjÀlv och handlar om ett personligt intresse av att hÄlla pÄ med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrÄn och anvÀnds för att uppfylla ett mÄl till exempel att hÄlla pÄ med en aktivitet för att fÄ beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen Àr att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att efterstrÀva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever frÄn att efterstrÀva höga betyg. Genom att ta reda pÄ vad som motiverar elever Àr förhoppningen att som lÀrare kunna hjÀlpa elever att nÄ dit de strÀvar utifrÄn deras egna önskemÄl.

Background: Employees acting towards company goals and having a strong desire to remain in the organisation are very important for the success of a company. In order to generate such organisational commitment of the employees, the knowledge about what motivates and satisfies them is essential. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and analyse the factors which motivate employees, under consideration of individual characteristics. Limitation: Age, gender, marital status, work area, position and the years a person has been working in the company represent the individual characteristics examined in this study. Realisation: Literature research as well as a practical survey consisting of mail questionnaires and personal interviews were carried out in order to best serve the purpose of this thesis.

Denna studies syfte Àr att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien Àmnar att ta reda pÄ hur projektledare frÄn fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare fÄr tips kring vilka verktyg de kan anvÀnda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare.Studiens huvudfrÄgor med tillhörande underfrÄgor Àr:? Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt?- Vilka delar i projektledarens agerande Àr de mest framgÄngsrika gÀllande att skapa motivation?? Hur tÀnker projektledare kring motivation hos ideella arbetare?- Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt?Resultaten i studien kommer frÄn den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hÄlls med fyra olika projektledare, en frÄn varje organisation samt tvÄ ideella arbetare frÄn varje organisation.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundlÀggande strukturen för dessa intervjuer har baserats pÄ det aktuella forskningslÀget, vilket frÀmst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjesprÄksinlÀrning. FrÄn detta forskningslÀge inhÀmtades Àven ett antal termer, vilka agerat utgÄngspunkter för jÀmförelse i den senare diskussionen, dÀribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden Ängest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av sprÄkinlÀrning i allmÀnhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier Àr Àven studiens primÀra resultat, alltsÄ att de intervjuade respondenterna hade omfattande sprÄkliga resurser, att de hade vÀldigt olika synsÀtt pÄ sprÄks funktion och vÀrde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmÀn.

Vi har studerat hur företagsledningen i ett professionellt tjÀnsteföretag motiverar sina anstÀllda till högre arbetsprestationer. Motiverar ledningen de anstÀllda i förhÄllande till den arbetsgrupp de tillhör pÄ företaget? Studien genomfördes genom en fallstudie hos ett kunskapsintensivt företag med hjÀlp av en kvalitativ metod..

Syftet med denna studie Àr att belysa samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar om andrasprÄkselevers framgÄng i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Studien kartlÀgger vilka faktorer som Àr avgörande för framgÄng och hinder för framgÄng, samt vilka insatser som skolor gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att bli framgÄngsrika i samhÀllskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare pÄ tre gymnasieskolor. De faktorer som pÄvisade bÄde framgÄng och hinder var motivation och sprÄkbehÀrskning. LÀrarna menade att motivation var en nödvÀndig ingrediens för att överkomma mÄnga av de hinder som kunde förekomma.

Syfte med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att strÀva efter samma mÄl som företaget. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF anvÀnder sig av vÀl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att bÄde de anstÀllda och litteraturen pekar pÄ att det Àr de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. DÀrmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nÄ högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har Àven kommit fram till att det inte Àr belöningssystemet i sig utan det Àr kÀnslan som personalen kÀnner nÀr de uppnÄr en belöning som motiverar mest.   .

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur vÀl elevinflytande pÄverkar elevers motivation till lÀrande. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i Àmnet svenska i en klass i Ärskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vÄr undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att fÄ vara med och bestÀmma i skolan.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Motivation frÀmjar innovation, men innovationsprocesser mÄste samtidigt ta hÀnsyn till organisationens förutsÀttningar. Det krÀvs en jÀmvikt mellan flexibilitet och struktur i organisationen dÀr team Àr ett optimalt sÀtt att skapa en sÄdan balans. Resultatet presenteras Àven i analysverktyget ITM med praktiska tillÀmpningsomrÄden..

Som en del av sjuksköterskans arbete, Àr rökavvÀnjningsÄtgÀrder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvÀnjning av patienter med ett sjukdomstillstÄnd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie, baserad pÄ fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte Àr motiverade att sluta röka och dÀrför fÄr minst hjÀlp. Det Àr just denna grupp som behöver mycket mer hjÀlpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

Motivation Àr en kraft som driver oss framÄt mot ett mÄl. För att komma fram till mÄlet, krÀvs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsÀttning i nÄgon form, kan ha svÄrighet att hitta den rÀtta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med tvÄ barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsÀttning.