Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 6 av 270

Behovet av sÀrskilt stöd i skolan - en grupp pedagogers syn pÄ specialpedagogik och samarbete pedagoger emellan

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Heuristiker och kognitiv belastning : En experimentell studie om heuristikers kognitiva belastning i produktval

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

LÄnta fjÀdrar - en fallstudie av Sparbanken Finn -

VÄr utgÄngspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vÄr mening, intressanta affÀrsmodell. UtifrÄn vÄr fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstÀnkandets eventuella tillÀmpbarhet pÄ externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga.I det förÀndrade konkurrenslandskapets spÄr följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmÄga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga stÀller ytterligare frÄgor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnÄs. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som Àr centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

KOL i dagligt liv. En litteraturstudie om upplevelser och underlÀttande faktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlÀttar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie dÀr artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ? Funktionellt HÀlsotillstÄnd-modell. Patienter upplever svÄrigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, mÄltids-situationer och sociala situationer. Patienterna fÄr anpassa sin aktivitetsnivÄ till sitt aktuella hÀlsotillstÄnd.

Att se och bry sig om- NÄgra pedagogers relationer till elever med beteendeproblem och deras lÀranden

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville Àven undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lÀrande och fostran samt att det handlar om medmÀnskliga relationer. Efter som rektorerna bÄde ges och ger resurser ville vi ocksÄ undersöka hur de sÄg pÄ pedagogens uppgift. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lÀrande.

TillvÀxt i start-up företag

Sammanfattning Titel: TillvÀxt i start-up företag - en kvantitativ studie pÄ forskningsbyn Ideon Författare: Pontus Ek, Martin Larsson och Tobias Sjövall Handledare: Hans Landström NivÄ: Magisteruppsats Nyckelord: Start-up, tillvÀxt, resurser, motivation, kvantitativ studie Problemformulering: Finns det ett samband mellan initiala resurser, entreprenörens motivation till tillvÀxt och framtida tillvÀxt i start-up företag? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att slÄ fast om det finns ett samband mellan initiala förutsÀttningar för ett start-up företag och framtida tillvÀxt. Med dessa initiala förutsÀttningar avses företagets initiala resurser, entreprenörens initiala resurser och entreprenörens initiala motivation. Detta för att ytterligare skapa förstÄelse för tillvÀxt inom start-up företag samt relatera vÄrt resultat till tidigare studier av Àmnet. Vi önskar Àven se tillvÀxten inom start-up ur ett mera samhÀllsekonomiskt perspektiv och försöka finna kunskap som kan gagna politiska beslutsfattare.

Motorisk utomhuslek i Botaniska tra?dga?rden

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Finansiell bootstrapping: fallstudier av fem företag

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

NÀtverk - en möjlighet att lÀra över organisationsgrÀnserna?

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

Servicekvalitet i fastighetsskötseln

Under de senaste Ären har det blivit allt vanligare att fastighetsÀgare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stÀllet för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillÄter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgÀsterna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgÀsterna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser.Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan pÄverkas av fastighetsÀgarens val av förvaltningsform. Genom att jÀmföra servicekvaliteten nÀr den bedrivs med egna resurser och nÀr den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka pÄ de för- och nackdelar som kÀnnetecknar de olika förvaltningsformerna.Studien genomfördes i form av en jÀmförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De tvÄ bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB BostÀder i BorÄs.

IntrÀdesstrategier för livsmedelsmarknaden, En fallstudie av SöderslÀtts SpannmÄls Grupp

Syftet med denna uppsats var att analysera intrÀdet av en mindre aktör pÄ spannmÄlsmarknaden för att finna vilken strategi, men frÀmst vilka faktorer som Àr av betydelse för intrÀden pÄ marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lÀmpliga, sedan ett antal externa sÄsom interna faktorer som hade betydelse vi intrÀdet pÄ livsmedelsmarknaden. Vi fann att nÀtverken var den mest betydelsefulla. NÀtverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..

Cykelplanering : Cykling i Uppsala

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgÄtt nÄgon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bÀttre pÄ det hÄllbara planet och pÄverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lÀgger ner resurser pÄ detta samt vad lÄnecyklar bidrar med. TvÄ av Europas bÀsta cykelstÀder Àr Köpenhamn och Amsterdam, vad Àr det dessa gör som frÀmjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jÀmförelse med andra fordons planering sÄsom bilplanering, samtidigt Àr cykeln av mÄnga inte betraktat som ett alternativt fÀrdmedel dÄ en del stÀder inte har investerat tillrÀckligt med resurser för att cyklister enkelt och sÀkert ska kunna ta sig runt i staden.

"Jag har inte ens den med mig  till matematiklektionerna" : En studie om nÄgra lÀrare och elevers beskrivningar över hur de arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Kategorisering inom grundskolan : elever i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Tyst kunskapsöverföring vid personalomsÀttning : En studie om hur en organisation arbetar med att ta tillvara pÄ den tysta kunskapen

I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->