Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 22 av 270

Hur MNC:s kan skapa konkurrenskraftig tillvÀxt i mogna branscher

Titel Hur MNC: s kan skapa konkurrenskraftig tillvÀxt i mogna branscher Författare Roy Forsberg, Philip Hansson Seminariedatum 2006-01-17 Handledare Gösta Wijk NivÄ Kandidatuppsats ProblemstÀllning Vilka strategiska val Àr avgörande för lÄngsiktig tillvÀxt för ett Multi National Corporation (MNC) i en mogen bransch?Hur kan resursbaserade strategiska val skapa konkurrenskraftig tillvÀxt för ett MNC? Syfte Att visa pÄ hur MNC: s i en mogen bransch kan skapa lönsam lÄngsiktig tillvÀxt genom strategiska val utifrÄn ett mer resursbaserat perspektiv Metod Studien utgÄr frÄn en explorativ studie med en kvalitativ fallstudie med djupintervjuer som primÀr datainsamlingsmetod. Slutsatser Ett företags uppsÀttning av resurser och förmÄgor Àr alltid unik. Genom att utgÄ frÄn dessa resurser och förmÄgor vid de strategiska valen och sedan applicera dessa dÀr lönsamhetspotentialen Àr störst skapas ett finansiellt utrymme som sedermera ligger till grund för en lÄngsiktig och konkurrenskraftig tillvÀxt. Det Àr dock viktigt att resurserna klarar Barneys VRIO-test för att en sÄdan strategi skall fungera.

Integrering av elever med AD/HD i 'en skola för alla'

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

?En skola för alla? : Hur menar olika yrkeskategorier att de skapar ?en skola för alla??

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Möjligheter och svÄrigheter : LÀrares uppfattningar om att undervisa elever med ADHD

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Styrning av lagerhÄllning och artikelplacering

Examensarbetet Àr utfört pÄ Lifco Dental, som Àr ett distributionsföretag i Enköping undervÄrterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoÀng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet Àrlagerhantering av tandlÀkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhÄllning och artikelplacering. AndraomrÄden som har bearbetas Àr ergonomi och personalfrÄgor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrÄgor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.

SWOT-analys av företagsavdelning

1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

Enade vi stÄ, söndrade vi falla: om samverkan mellan IF MetallŽs kompetensombud och LKAB

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

HumankapitalmÀtningar : medarbetarnas vikt i kunskapsföretag

KunskapssamhÀllet Àr hÀr vilket innebÀr att den dominerande resursen i allt fler företag Àr personalen. HushÄllning med mÀnskliga resurser har blivit en central frÄgestÀllning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mÀnskliga kapital et och syliggöra satsningar pÄ personalen. En ny trend Àr att allt fler företag börjat mÀta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmÀtningar.

Hur inkluderas personer med funktionsnedsÀttningar in i samhÀllet? - En kvalitativ studie av fyra intresseorganisationer som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs, Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttningar att bli inkluderade i samhÀllet. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur intresseorganisationer Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttning att bli inkluderade i samhÀllet. Det Àr Àven av intresse för studien att fÄ en förstÄelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsÀttningar, det som sÀrskiljer personerna frÄn allmÀnhetens eller det normala, kan fÄ en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhÀllslivet. Att aktivera, öka den samhÀlleliga acceptansen, avvÀrja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingÄr i omvÄrdnadsdiskursen Àr dÀrför i huvudsak organisationernas frÀmsta arbetsomrÄden för att inkludera individerna med funktionsnedsÀttningar till full delaktighet i samhÀllet. För att studera fenomenet utgÄr undersökningen ifrÄn en social konstruktivistisk utgÄngspunkt.

GÄrdagens rester - morgondagens tillgÄngar : En uppsats om cirkulÀr ekonomi

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

SWOT-analys av företagsavdelning

1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

SmÄ- och medelstora företags uppdateringsarbete av hemsidor

MÄnga smÄ- och medelstora företag har idag en hemsida. För att en hemsida skall vara ett effektivt kommunikationsmedium med kunder krÀvs dock att den Àr uppdaterad. Vi anser att mÄnga företag ej förutser vilka resurser som krÀvs för att hÄlla sidan uppdaterad. Vi vill dÀrför kartlÀgga vilka problem företag i dagslÀget upplever att de har med sitt uppdateringsarbete. Vi vill dÀrefter se om det finns en möjlig lösning i verktyget Smelink WEB ifrÄn Smelink AB, som sÀger sig underlÀtta webbnÀrvaron för denna typ av företag. För att undersöka ovanstÄende frÄgestÀllning har vi valt att gÄ ut med en enkÀtundersökning rörande hur uppdateringsarbetet gÄr till i tvÄ grupper av företag. Den ena företagsgruppen anvÀnder sig utav Smelinks verktyg och i den andra företagsgruppen vet vi ej hur uppdateringsarbetet gÄr till. DÄ vi sammanstÀllt resultatet kunde vi konstatera att det ej fanns nÄgra omfattande problem rörande uppdateringsarbetet hos de företag som vi undersökt.

Vad ska vi ha fritids till? : -en kvalitativ textanalys om lÀrandets förutsÀttningar i fritidshemmet.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Undervisa i grupp : En observationsstudie om hur kontrabaslÀrare designar sina lektioner i gruppundervisning

Syftet med arbetet Àr att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist pÄ studier som behandlar gruppundervisning pÄ kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses dÀrför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för strÄkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig pÄ det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet bestÄr av tvÄ videodokumentationer frÄn tvÄ olika kontrabaslÀrare.

Är verkligheten det vi sĂ€ger eller det vi gör? : En komparativ studie av undervisning och undervisningsmetoder i Tanzania och i Sverige.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jÀmföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lÀrarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda pÄ vilken eller vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder för att eleverna ska nÄ mÄlen samt vad lÀrare och elever skulle vilja Àndra pÄ om pengar inte var ett problem. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har ocksÄ fÄtt skriva ett fiktivt brev för att svara pÄ frÄgan vad de skulle vilja förÀndra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det Àr stora skillnader nÀr det gÀller material och resurser.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->