Sökresultat:
2703 Uppsatser om Lärande. pedagogik - Sida 30 av 181
Pedagogisk dokumentation: I förskolans praxis
I denna rapport beskrivs anvÀndning av Bluetooth i laservapen, Àven en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda pÄ hur man implementerar ett program till vapnen..
Pedagogisk dokumentation : Vad, hur och varför?
Efter att den reviderade lĂ€roplanen för förskolan, Lpfö98/10, trĂ€tt i kraft har kravet pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollĂ€rares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus pĂ„ de didaktiska frĂ„gorna vad, hur och varför? Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Ăven negativa aspekter sĂ„ som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsĂ€tt pĂ„ vad den pedagogiska dokumentationen Ă€r har framkommit i undersökningen..
Redan f?r sent? En analys av begreppet beaktansv?rd kroppslig f?rs?mring och l?ngsamt framskridande skada i svensk r?tt
Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.
Medarbetares upplevelser i samband med utbildningen Skiftarbetarkörkortet en utvÀrdering
Andersson, A. (2008) Medarbetares upplevelser i samband med utbildningen Skiftarbetarkörkortet ? en utvÀrdering. C-uppsats i pedagogik, 15hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
Fast anstÀllning kan ge lÄg arbetsmotivation
Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.
F?R?NDRINGAR I SJ?LVBILDEN HOS KVINNOR SOM GENOMG?TT EN MASTEKTOMI TILL F?LJD AV BR?STCANCER ?r jag kvinna efter?t? En
Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och
globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt
avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin
sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.
?Skogen har ju hundra sprÄk!? : En studie om barns möte med litteracitet i I Ur och Skurförskolor ur ett lÀrarperspektiv
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext ? i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollÀrare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet.VÄr metodologiska forskningsansats Àr kvalitativ till sin karaktÀr och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare verksamma och utbildade inom FriluftsfrÀmjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vÄr analys utgÄr vi frÄn pragmatiska och sociokulturella utgÄngspunkter.Resultatet som framkommer i vÄr studie visar pÄ hur förskollÀraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen.
Den etiska förvaltningen : En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007 - 2014
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
LÀrare och förÀldrar i samverkan. Om förÀldraengagemang och kontaktformer ur lÀrarperspektiv
Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..
Att hantera tid : En fallstudie av medarbetares sÀtt att prioritera i sitt dagliga arbete
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
Att vÀxa frÄn reparatör till tekniker : Ett kompetensutvecklingsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3
Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.
Arbetslöshet bland unga vuxna : Ăr som att leva i Sverige och vĂ€nta pĂ„ vĂ„ren
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
Ledarskap i klassrummet. Ett arbete om ledarskap i svenska skolor.
Syftet med studien Àr att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa anvÀnds i svenska klassrum. Modellerna Àr amerikanska och hÀmtade frÄn forskningsomrÄdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna Àr gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. LÀrares ledarskap Àr mycket komplext och enligt min observation det gÄr inte att peka pÄ att lÀrare konsekvent anvÀnder sig av en modell..
ReligionskunskapslÀrarens tankar om vald pedagogik och metodik i klassrummet
Hur fungerar lÀrandet? Det Àr det frÄga som jag reflekterar över varje gÄng jag trÀffar elever
eller funderar kring hur jag skall lÀgga upp ett nytt arbetsomrÄde. En viktig frÄga som jag i
relation till mitt kommande profession vill ha svar pÄ. Hur ser religionskunskapslÀrarens
tankar om vald pedagogik och metodik ut?
De frÄgestÀllningar som kommer att vara ledande i man uppsats Àr följande:
- Hur viktigt Àr det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lÀrande?
- Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten?
- I vilken grad reflekterar religionskunskapslÀraren kring elevens lÀrandeprocess?
För att utföra detta arbete har jag anvÀnt mig av empirisk metod i form av bÄde enkÀt och
intervju.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.