Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Snabb, teknisk utveckling har förändrat kommunikationen på arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssätt, där e-posten är den populäraste. Fördelarna är stora. E-posten sparar tid och är kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utsträckning berott på kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit.

Denna studie är en del av ett större projekt, ?Tillit och tillväxt?, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda.Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Osäkra anställningsformer som timanställningar har under de senaste åren ökat i Sverige. Personer med sådana anställningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jämförelse med tillsvidareanställda. Timanställda har ofta begränsat inflytande över sitt arbete och små utvecklingsmöjligheter. En anställningsform som timanställning har även stor inverkat på privatlivet, både vad gäller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanställda på ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssätt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som påverkade Arbetstillfredsställelse var: Förmåner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel på arbetsplatsen.De kategorier som påverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet påverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan på hälsan, Höga förväntningar men dålig feedback och Sociala relationer..

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

Syftet i min undersökning är att skapa större förståelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och få en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frågeställningar utformats: Vad är psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen? I vilken mån påverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln på arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige där en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar på personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna är med i en servicegrupp på organisationen.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.