Utveckling och förÀndring har under senare Är blivit en strategiskt viktig faktor för företagens lÄngsiktiga tillvÀxt. InnovationsförmÄga och kreativitet anses vara viktiga faktorer för att utveckling och förÀndring ska kunna ske och Àr dÀrför intressanta att studera nÀrmare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som frÀmjar en innovativ organisationskultur samt att undersöka hur ledarskapet kan bidra till kreativitet inom en organisation. För att uppfylla syftet och kunna besvara forskningsfrÄgorna har personliga intervjuer genomförts vid Liko, ett företag som utifrÄn sett betraktas som innovativt. Undersökningen visar att vissa faktorer, bland andra uppskattning och stöd för idéutveckling, Àr viktigare Àn andra för frÀmjandet av en innovativ organisationskultur.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Det talas mycket om lÀrande och det talas om att skolan ska bli en lÀrande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lÀrande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lÀrande genom att Ästadkomma didaktiska möten dÀr lÀrarna fÄr tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vÄrt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De hÀr faktorerna Àr betydelsefulla nÀr det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att pÄ sÄ sÀtt fÄ syn pÄ möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbÀttringar i verksamheten. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsÀttningar att anvÀnda den egna verksamheten som utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska Àga rum krÀvs förutsÀttningar i form av tid för möten med andra..

Dynamiskt, flexibelt och snabbförÀnderligt, sÄ framstÀlls dagens samhÀlle och arbetsliv. Det Àr nÄgot som organisationer och företag mÄste kunna möta. Ett sÀtt att effektivt hantera snabba förÀndringar Àr enligt moderna teorier att organisera sig som team, dÀr teamen strÀvar efter att vara sjÀlvstyrande. En frÄga som uppstÄr Àr: Hur ser ledarskapet ut som ska leda sjÀlvstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig sjÀlva? I det hÀr avseendet Àr det intressant att studera vad fenomenet tillit innebÀr i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien Àr att beskriva förutsÀttningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen pÄ ett sÄdant sÀtt att den faktiskt pÄverkar det dagliga arbetet? Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras pÄ djupintervjuer med respondenter pÄ tvÄ fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det gÄr att spÄra en vision i en organisation utifrÄn den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig sjÀlv, utan mÄste ges liv av företagsledningen.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

AbstractThis thesis handles the subject about emergency preparedness. The cases that are chosen are Sweden and the tsunami catastrophe and Great Britain with the bombings in London. The purpose with this case study is to reveal what factors that are important for an adequate emergency preparedness plan by studying Sweden?s and Great Britain?s emergency preparedness plans and how they handled the two catastrophes. The questions for the report are as follows:1.

The aim of the study has been to explore certain aspects of implementation perspectives and to analyse the introduction of an environmental management system called ecoBUDGET in the Municipality of VÀxjö. A framework has been developed through thorough studying of earlier research in the field of policy implementation in public administrations. The framework is made up of the steering relationship between politicians and public administrators, decision making and implementation and the ability, want and understanding of how and why decisions should/could be implemented. By using this framework in combination with interviews held with individuals that host valuable knowledge and experience of the system these questions were to be answered:-What factors in the implementation process of ecoBUDGET can be seen to have facilitated alternativly hindred the integration of the environmental management system within the municipalitys administration and companies?- In what direction has the integration of a sustainable devleopment thinking for the environment thru ecoBUDGET evolved within the organisation?The result came to be that sustainable development and the strive for this is more and more amalgamated in to the everyday work within the municipal organisation and that the environmental management system is likely to have played a part in this..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i Ärskurs tvÄ och tre intervjuats. Som metod har jag anvÀnt mig av en generell hermeneutiskt förhÄllningsÀtt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vÀgledning vad gÀller rastens innehÄll och organisation. Dessa visar ocksÄ att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur pÄverkas av ledarskap. Metod: Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag anvÀnt jag mig av sekundÀrdata, metoden och för emperidelen har jag anvÀnt mig av primÀrdata.  Resultat & slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förÀndringar som ibland mÄste ske. Eftersom det Àr dem som oftast har mest makt i företag/organisation, dÀrmed Àr det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.  Uppsatsen bidrag: Genom den hÀr undersökningen fick jag bÀttre förstÄelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att pÄverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det Àr viktigt att en ledare/chef vÄgar förÀndra pÄ det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bÀttre förÀndringar eller inte..

This essey discuss competence development for the employees in a unit of the Swedish police authorities. The purpose with this survey has been to show an understanding for how this unit within the Swedish police authorities works with competence development and what kind of competence investments they carry out and also why competence development is important in their organisation. To answer the purpose of the survey and the questions a qualitative method has been used remaining interviews with five involved respondents working in the investigated unit. The result shows that needs for competence development are made clear during meeting for personal development and during the local educational council inventories. Competence development for the employees is prioritated for the policemen comparing to the civil employees on account of that the policemen have a demanding work and they have to develop their work all the time because of the resisting circumstances.

When a leader changes to a new post in another kind of organisational culture, what happens then? Could a leader use the same kind of leadership when leading different kinds of groups? Different cultures have different needs and ways to handle things and in the end it all comes to situational leadership. Both leaders and theorists claim that the leader must adjust to what the organisation and its members needs. This paper contains an inquiry of how officers have handled their new assignments as leaders in the civilian world of the municipality. The research shows that a former military leader must also be able to lead another kind of group if they change to a civilian career.