Denna uppsats Ă€r en studie av organisatoriska alternativ till byrĂ„kratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet Ă€r att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de fĂ„r pĂ„ organisationens politiska handlingar och dess interna jĂ€mlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts dĂ€r diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjĂ€lp av teorier som pĂ„ olika sĂ€tt resonerar kring vĂ„rt problemomrĂ„de.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlÀgga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i LuleÄ kommun ur de anstÀlldas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation bestÄr av bÄde öppna och dolda vÀrderingar, dÀr de öppna Àr organisationens syfte, policys, mÄl och uppdrag. Dolda vÀrderingar Àr det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill sÀga hur uttalade öppna vÀrderingar och policys tillÀmpas. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka attityder och vÀrderingar har de anstÀllda till sitt arbete och hur upplever de anstÀllda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer stÀlldes frÄgor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgÀnglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Sammanfattning Vi har med vÄrt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. VÄrt syfte var att nÀrmare studera mÄl, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi har intervjuat tjÀnstemÀn inom AMV. Vi har i vÄr kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förstÄelsen för vÄr studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har Àven tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansÄg vara relevanta för vÄrt syfte och vÄr resultatanalys.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC Àr en icke vinstdrivande organisation, vars mÄl Àr att bidra till utökat hÄllbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED fÀrdigstÀlldes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delomrÄden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhÄlla poÀng vid en certifiering enligt LEED.

Syftet med studien var att undersöka varför korttidsfrÄnvaron hade ökat inom hemtjÀnsten i en offentlig organisation med fokus pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Studien bygger pÄ nio intervjuer som analyserades genom en grundlÀggande kvalitativ metod. Resultatet visar att de anstÀllda upplevde tidspressade arbetsdagar dÀr arbetsbelastning generellt ansÄgs vara för hög. Det fanns inte alltid tid till att utföra arbetsuppgifterna under ordinarie arbetstid och inga marginaler fanns för de ovÀntade hÀndelser som ofta uppkom i arbetet. De anstÀllda upplevde att gemenskapen i arbetsgruppen var god men kÀnde en ensamhet under arbetsdagen och önskade mer gemensam tid tillsammans.

The use of balanced scorecards have spread explosively throughout the world during the last decade. This management tool have become very common in a vide spread variety of organisations on all continents. Many balanced scorecard fails though and scorecard theorists often blame the identification- and implementation process as they claim that these lay the foundation for the use of the tool. As my literature study shows, academic research on the area is rare. Particularly the effect on the implementation process from organisational dynamics and organisational structures needs further research.

De flesta organisationer och privatpersoner anvÀnder nÄgon form av informationssystem(IS). MÄlet med att implementera ett IS brukar ofta vara att förenkla och effektivisera enmÀnniskors arbetsuppgifter i en organisation. Det finns flertalet artiklar, böcker etc. somhÀvdar att anvÀndare och anvÀndarmedverkan Àr viktiga att integrera i implementationoch systemutvecklingsprojekt. AnvÀndarna Àr de som kÀnner verksamheten och kanavgöra vilka funktioner i ett system som de verkligen har nytta av.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Syfte. Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ reda pĂ„ hur enhetschefer pĂ„ Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och stĂ€lla det mot kommunens organisation, den hierarkiska sĂ„vĂ€l som hur verksamheten i förvaltningen Ă€r organiserat. FrĂ„gestĂ€llningen jag arbetar efter Ă€r hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.pĂ„verkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer tvĂ„ kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen Ă€r hermeneutisk dĂ„ jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

FrÄn litteraturen pÄverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkÀt dÀr motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan pÄ en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lÀmnades möjlighet till att lÀmna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som nÀst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende.

The aim and purpose of this paper is to identify and investigate the effects of affirmative action as a tool to improve the equality of the sexes in a male dominated organisation such as the Swedish armed forces. The study takes a qualitative approach, using feminist theory as a point of departure. Primarily socially based differences between men and women are identified and the resistance towards change is taken into account.To understand the impact of affirmative action I have observed the political debate on the subject and contrasted it to the ongoing debate from within the armed forces. Extensive interviews have been held with both men and women from varying ranks and ages to understand what the overall opinion of the method is.My results show that there is a widespread animosity towards affirmative action as a method of improving equality. Both in the political debate and within the organisation in question.

Bakgrund: Digitala verktyg blir alltmer förekommande i pedagogisk verksamhet. Surfplattan Àr ett av dessa verktyg som pÄ senare tid gjort debut i förskolan. Allt fler pedagoger ser surfplattan som ett anvÀndbart redskap i den pedagogiska verksamheten, ett verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lÀrande aktiviteter. Syfte: Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och fÄ ökad förstÄelse för vad som sker nÀr surf-plattan blir tillgÀnglig för smÄ barn (1-3 Är) i deras förskolemiljö. Studien syftar Àven till att fördjupa kunskapen om verktygets betydelse för en ökad delaktighet för barn i sÀrskilda be-hov.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.