Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

I dagens samhÀlle visar mÄnga rapporter pÄ att allt fler elever fÄr diagnosen ADHD, vilket gör att skolan stÀlls inför problem dÄ lÀrarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke pÄ den bristande kunskapen hos lÀrarna, vill vi med vÄr studie ta reda pÄ hur elever med ADHD och deras förÀldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra förÀldrar till tre av eleverna och de berÀttade öppenhjÀrtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berÀttelser och aktuell litteratur gÀllande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrÄn vÄrt syfte tydligt. MÄnga av eleverna och förÀldrarna kÀnde en brist frÄn skolan nÀr det kom till bemötandet utifrÄn diagnosen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i Àmnet svenska för talrÀdda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intresset grundade sig först och frÀmst i det faktum att social fobi Àr ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det Àr i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi Àr talrÀdsla, och gentemot vad lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan sÀger om det muntliga sprÄkets betydelse för mÀnniskan och dennes utveckling, problematiserades den talrÀdda elevens förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Perspektiven som studien har utgÄtt ifrÄn handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar pÄ en demokratisk grund, dÀr alla elever bör fÄ möjlighet att utveckla sin talförmÄga och förmÄgan att vÄga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger ocksÄ till grund för studien, dÀr det muntliga sprÄket, kommunikation, spelar en betydande roll för mÀnniskans lÀrande och kunskapsutveckling, och i förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.