Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syftet var att jag skulle undersöka huruvida kamratbedömning kan anvÀndas för att frÀmja att elever blir mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling. Med elevernas lÀrande i fokus vill jag ge eleverna möjlighet att sjÀlva fÄ syn pÄ var de befinner sig i sin utveckling och i interaktionen med lÀraren och andra elever fördjupa sin förstÄelse och se möjliga vÀgar vidare i lÀrandet. Jag har genomfört klassrumsobservationer som har spelats in, jag har analyserat resultatet och kommit fram till att kamratbedömning hjÀlper elever dels att förstÄ var de befinner sig i lÀrandeprocessen, dels hur de ska arbeta vidare med sina uppgifter och framöver i undervisningen i Àmnet. LÀraren kan i den inspelade kamratbedömningen fÄ syn pÄ vilka fÀrdigheter som övas och anvÀnds i elevernas kamratbedömning och anvÀnda den för bedömningsarbete och betygsÀttning..

I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklÀrare samt om och hur de arbetar med minnestrÀning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lÀrare, frÄn runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lÀgre Ärskurserna. Dessa lÀrare har i sin tur olika examensÄr och olika utbildning frÄn olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att arbetsminnet inte bara Àr viktigt för elevers matematiska förmÄga utan för deras skolframgÄng som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar sÄledes inte bara för att koncentration och uppmÀrksamhet ska riktas Ät rÀtt hÄll utan Àven för att kunskap ska kunna lagras i lÄngtidsminnet.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Hur bemöter och hjÀlper skolan elever i matematiksvÄrigheter? Syftet med vÄr under-sökning Àr att studera matematiklÀrarnas uppfattning om hur de bemöter och hjÀlper elever i matematiksvÄrigheter samt vilka förvÀntningar matematiklÀrarna har pÄ speci-allÀrarna. Med matematiklÀrare avser vi lÀrare som undervisar/har undervisat elever i matematik i Ärskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lÀrarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vÄr teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lÀrare som undervisar elever i matematik i Ärskurserna sex till nio.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Syftet med vÄr studie var att ge en förstÄelse för hur lÀrare inom vuxenutbildningen anvÀnder formativ bedömning för att frÀmja elevers lÀrande. I vÄr studie av litteratur i Àmnet sÄg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns mÄnga sÀtt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har frÀmjat utvecklingen mot ett individbaserat lÀrande och att bedömning Àr en viktig bestÄndsdel i elevernas lÀrande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med tvÄ lÀrare vid varje intervjutillfÀlle. Samtliga informanter undervisar i kurser pÄ gymnasial nivÄ.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. ÅtgĂ€rdsprogrammen tolkades utifrĂ„n en social och en kunskapsmĂ€ssig dimension i behovsbeskrivning, mĂ„l och Ă„tgĂ€rder. Resultatet visar att det Ă€r vanligast med mĂ„l som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gĂ„nger i jĂ€mförelse med sociala mĂ„l som förekommer 16 gĂ„nger. Fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll enbart sociala mĂ„l, fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll mĂ„l inriktade mot kunskapsutveckling och tio Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll bĂ„de kunskaps- och sociala mĂ„l.