Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra idrottslÀrare genomför dansundervisning samt hur nÄgraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrÄn Lgr 11. Jag vill ocksÄ finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lÀrare, gruppintervjuer med elever, samt enkÀter för bÄde lÀrare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder pÄ att det inte skett nÄgon större förÀndring hur dansundervisningen bedrivs ijÀmförelse med tidigare studier. NÀstan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjÀrdedel dÀr eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som trÀningsform.

Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om eleverna som har ett godkÀnt betyg i idrott och hÀlsa frÄn grundskolan kan simma nÀr de kommer upp pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur mÄnga elever upplever att de kan simma? Hur mÄnga av dem kan simma? Finns det nÄgot samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och elever som inte Àr simkunniga?MetodUndersökningen gjordes pÄ 213 elever pÄ en gymnasieskola. Elevernas betyg frÄn grundskolan togs fram frÄn gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkÀt huruvida de kunde simma eller inte.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Sammanfattning/Abstract Elever med sprÄkliga svÄrigheter utgör en sammansatt och svÄrdiagnostiserad grupp. En sprÄkstörning fÄr konsekvenser för tankeutveckling, minne, lÀrande och lÀsförstÄelse. Det finns ett behov hos lÀrare att nÄ en större medvetenhet och en djupare förstÄelse för hur funktionsnedsÀttningen pÄverkar skolsituationen och vilka arbetsÀtt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med sprÄkstörning. Syftet med studien Àr att belysa hur lÀrare till en elev med generell sprÄkstörning och verbal dyspraxi och eleven sjÀlv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill ocksÄ lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssÀtt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med sprÄkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever tvÄ lÀrare sin yrkesroll och anvÀndandet av olika arbetssÀtt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Studien grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Syftet med uppsatsen Àr att erhÄlla kunskap om och förstÄelse för elever med koncentrationssvÄrigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtÀnkta strategier i och utanför undervisningssituationen.Jag har studerat litteratur i Àmnet och funnit att det finns en stor mÀngd att tillgÄ om man vill lÀsa om elever som har diagnos. Om man dÀremot vill lÀsa om elever med koncentrationssvÄrigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. LitteraturgenomgÄngen Àr koncentrerad till en begrÀnsad mÀngd av det material jag gÄtt igenom.Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrÄgor. Jag har valt att intervjua personer som Àr insatta i problematiken med elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ olika sÀtt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare mot de tidigare skolÄren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus pÄ ett utagerande beteende. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka orsaker lÀrare anser ligger till grund för beteendet samt fÄ inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.UtifrÄn intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstÀmmig bild av att beteendeproblem pÄ olika sÀtt fÄr pedagogiska konsekvenser för bÄde eleverna och lÀraren.GÀllande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras mÄnga olika teorier och perspektiv pÄ orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nÀmner hemmiljön, dÀribland bristande omsorg och dÄlig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna Àr överens om att det inte finns ett arbetssÀtt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gÀller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, samt att jÀmföra det med vad lÀrare i idrott och hÀlsa tror Àr orsaken till att elever inte medverkar pÄ lektionerna. Syftet med studien Àr ocksÄ att se hur elever och lÀrare kan arbeta för att öka elevernas nÀrvaro pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa.Teorin som studien utgÄr frÄn Àr: KÀnsla av sammanhang ? KASAM ? och den anvÀnda metoden Àr enkÀter. Studien inriktar sig pÄ gymnasieskolan och dÀrför har enkÀtstudier gjorts med 162 gymnasieelever pÄ tre olika skolor, samt 11 lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa Àr bland tjejer sjukdom/skada och dÀrefter att det Àr för lite bollspel. Hos killar Àr den frÀmsta anledningen att det Àr för lite bollspel och dÀrefter sjukdom/skada.

Schacket har sitt ursprung i Indien pÄ 500-talet. Spelets karaktÀr har fascinerat mÀnniskan genom tiderna. MÄngamatematiker har analyserat spelet samt utvecklat problem knutna till det. I detta examensarbete analyserar vi destudier som undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och matematiklÀrande. Vi har Àvenanalyserat studier som har undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och lÀrande i andraskolÀmnen.

Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket pÄ mÄluppfyllelse och det lÀggs resurser pÄ de elever som riskerar att inte nÄ mÄlen. Men de elever som istÀllet har en sÀrbegÄvning, vilken stöttning fÄr de i sitt lÀrande och utveckling. Varje elev har idag rÀtt att utvecklas utifrÄn sin egen förmÄga och utgÄngspunkt, men gÀller det Àven de sÀrbegÄvade eleverna som redan befinner sig lÄngt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lÀrares uppfattningar kring sÀrbegÄvade elevers behov och hur lÀrarna uppfattar sin förmÄga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet Àr att studera hur lÀrare uppfattar begreppet sÀrbegÄvade elever samt sin egen förmÄga att stödja sÀrbegÄvade elever i skolan.FrÄgestÀllningar:1.Hur uppfattar lÀrare begreppet sÀrbegÄvade elever?2.Vilka erfarenheter och instÀllningar har lÀrare till sÀrbegÄvade elever i skolan?3.Hur ser lÀrarna pÄ sin egen förmÄga att stimulera sÀrbegÄvade elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan sÄ valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frÄgorna för intervjuerna fick deltagande lÀrarna inte i förvÀg studera.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svÄrt för elever att följa de instruktioner de fÄr anvÀnda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjÀlpmedel som elever fÄtt ge sin respons pÄ och dÀrmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad kan vara svÄrt för elever att förstÄ i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lÀttare att förstÄ? Hur ska ett hjÀlpmedel konstruerat utifrÄn mina antaganden och analyser bli en tillgÄng för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klÀdsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstÀmmighet mellan analysen av klÀdsömnadsistruktioner om vad som kan vara svÄrt för elever och vad de sjÀlva anser Àr svÄrt.

Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i trÀslöjden ser ut med fokus pÄ lÀrprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var Àven att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar vÀljer att agera i. Mina frÄgestÀllningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hÀmmar eller frÀmjar lÀrande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs nÀr flickor och pojkar vÀljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag anvÀnt mig av metoden observationer som var gjorda i tre Ärskurser 6, 7 och 8, som utfördes pÄ en skola i vÀsterbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegrÀnsade diskussioner i slöjdsalen.