Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra ett elevperspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förstÄelse för elever. FörÀldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, dÀrför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras vÄra frÄgestÀllningar; hur uppfattar elever förÀldrasamverkan? och hur ser elever pÄ sin möjlighet att pÄverka förÀldrasamverkan?Vi försöker till en början i vÄr litteraturgenomgÄng göra en teoretisk förankring, detta för att förstÄ problematiken kring eleven i förÀldrasamverkan.

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.

Specialarbete ? svenska (Inriktning inom lÀrarutbildningen), GrundnivÄ, 15 högskolepoÀng.

Detta examensarbetet handlar om hur elever Àter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte Àter ordentligt vid dessa mÄltider. Syftet med arbetet Àr att se om frukost och skollunch har nÄgon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkÀtundersökningar har 84 elever svarat pÄ frÄgor som bl a berör vad de Àter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever Àter dÄligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det Àr viktigt att Àta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

I litteraturgenomgÄngen har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration Àr, vad som pÄverkar koncentrationen och vÄr huvudfrÄga som lyder hur lÀrare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundÀra koncentrationssvÄrigheter. Genom intervjuer med lÀrare och elever pÄ tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi kÀnner att det inte har utvecklats mycket inom omrÄdet sekundÀra koncentrationssvÄrigheter, men tycker ÀndÄ att det material vi har funnit och anvÀnt oss av, Àr tillfredsstÀllande. VÄrt examensarbete byggde vi pÄ litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. VÄra resultat visar att det flesta lÀrare var överens om att det Àr uppvÀxten, de sociala förhÄllandena och skolmiljön som ger okoncentration.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Sammanfattning I Lgr11 stÄr det att elever i sin undervisning ska fÄ förstÄelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina klÀder, vilket intryck de fÄr av andra elevers klÀdsel och om eleverna anpassar sina klÀder efter varandra. FrÄgestÀllningarna Àr: pÄ vilka sÀtt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrÄn deras klÀder, anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter situationer? Elever i Ärskurs nio pÄ tvÄ olika skolor har besvarat ett frÄgeformulÀr och nÄgra elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Det finns indikationer pÄ att det rÄder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser pÄ sina lÀrares interkulturella kompetenser. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer dÀr elever pÄ tre olika gymnasieskolor i Malmö har fÄtt ge sina perspektiv pÄ lÀrares förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lÀrare. BerÀttelser om pedagoger som Àr öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mÄngfaldsarbete framkom, men det fanns Àven elever som trÀffat oengagerade lÀrare och ibland Àven fördomsfulla och rent frÀmlingsfientliga sÄdana.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.