Syftet med examensarbetet var att jÀmföra och utvÀrdera tvÄ befintliga arbetssÀtt med avseende pÄ vilket arbetssÀtt som Àr bÀttre för att utveckla begÄvade elevers kunskap inom Àmnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi pÄ olika sÀtt pÄ tvÄ skilda praktikskolor inom LuleÄ kommun. Dessa olika arbetssÀtt utvÀrderades med tvÄ sluttest, dÀr testet Kaninburen var de vi focuserade mest pÄ. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av tvÄ grupper pÄ fem respektive sex elever i Ärskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA133NVt 2011Handledare: Lilian Nygren Junkin.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frÄgestÀllningen: PÄ vilket/vilka sÀtt kan skönlitteratur sÀgas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare Är?, samt delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning förekommer, utifrÄn pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mÄl, med inriktning pÄ naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, PÄ vilket/vilka sÀtt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmÄl, elever med svenska som andrasprÄk eller sprÄksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i Är tvÄ, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades pÄ kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter höglÀsning av en skönlitterÀr text. Dessutom intervjuades tvÄ pedagoger som undervisat utifrÄn samma skönlitterÀra bok, samt Jan Nilsson, som Àr lÀrarutbildare pÄ Malmö högskola och en stor föresprÄkare för skönlittera-tur som kunskapskÀlla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utstrÀckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrÄn det skönlitterÀra innehÄllet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Aroonwan KÄrefalk (2014) ThailÀndska elevers upplevelser av svenska som andrasprÄk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second language Opportunities and obstacles). Malmö Högskola: UtlÀndska lÀrares vidareutbildning ULV-projektet. Syfte med studien Àr att undersöka hur thailÀndska elever i Äk 6-9 upplever svenska som andrasprÄk. Jag vill Àven undersöka möjligheter och hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska som andrasprÄk. Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se ? Hur upplever thailÀndska elever undervisningen i svenska som andrasprÄk? ? Vad finns det för hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska? ? Vad finns det för möjligheter för thailÀndska elever att lÀra sig bÀttre svenska? ? Hur ska svenska lÀrare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailÀndska elever? Resultatet visar att thailÀndska eleverna tycker att svenska som andrasprÄk Àr svÄrt för dem. Eleverna har ocksÄ uttryckt vad som Àr svÄrt och lÀtt för deras inlÀrning.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..

Bakgrund:Svensk matematikundervisning har under de senaste Ären debatteras livligt. Flera undersökningar pekar pÄ att elevresultaten sjunker. Alltför mÄnga elever har ocksÄ lÄg motivation nÀr det gÀller det egna matematiklÀrandet. Tilltron till det egna kunnandet sviktar och mÄnga elever Àgnar mycket av tiden pÄ matematiklektionen Ät ett oreflekterat arbete. Att hitta alternativa arbetssÀtt och arbetsformer för att hjÀlpa eleven att bygga nya begrepp och tillÀgna sig hÄllbara och generaliserbara strategier Àr nödvÀndigt.

Dagens ungdomar har, pÄ grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus Àn vad de hade för nÄgra Ärtionden sedan. DÀrför avsÄg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i Àmnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förÀndring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmÄga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgÄ inom Àmnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mÀngd studier, som pekar pÄ att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt pÄ inlÀrning, koncentration och sÄ vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgÄ.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.