Studiens utgÄngspunkt Àr mina egna frÄgestÀllningar kring reflektion i relation till lÀrande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det hÀr arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lÀrande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrÄgor Àr: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lÀrande? Vad krÀvs av lÀraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar Àr teoretiska och andra Àr praktiska.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

NÄgot hÀnder nÀr ny teknik gör intÄg i klassrummet dÀr undervisning, studier och lÀrande i olika Àmnen stÄr pÄ schemat. I nÀstan varje elevs ficka finns idag en populÀr artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen pÄverkar skolkulturen Àr förstÄeligt. Men hur anser lÀrarna att elevernas anvÀndning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lÀrande pÄverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid anvÀnt artefakter som myndigheterna har tillhandahÄllit, exempelvis böcker, penna och papper.

ProblemomrÄde: Alla elever fÄr idag inte det stöd och de förutsÀttningar de behöver för att utveckla sin lÀsning och skrivning pÄ bÀsta sÀtt. UpptÀckt av lÀs- och skrivsvÄrigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta lÀs- och skrivutveckling men Àven för deras sjÀlvbild och motivation. FÄ studier har undersökt hur och om lÀsinterventioner pÄverkar elevers sjÀlvbild och motivation. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀsinterventioner kan pÄverka elevers lÀsförmÄga samt hur elever upplever lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild, motivation och syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur utvecklas elevens avkodning av en lÀsintervention? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ lÀsförmÄga och instÀllning till lÀsning? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild och motivation? Teoretisk ram och metod: VÄr studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Efter att ha gjort nÄgra observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestÀmde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om Àmnet Äret dÀrpÄ. Jag lÀrde mig att pÄ min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den hÀr typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring Àmnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans vÀrld. Med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever frÄn min praktiksola har jag undersökt elevernas syn pÄ det nuvarande upplÀgget för utvecklingssamtal.

Sammandrag: Syftet med min undersökning Àr att pÄ tvÄ gymnasieskolor undersöka nÄgra verksamma svensklÀrares kunskap om och instÀllning till elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Jag vill Àven belysa om svensklÀrarna och skolorna har nÄgon handlingsplan nÀr det gÀller hantering och bemötande av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med tre svensklÀrare och en speciallÀrare frÄn vardera skola. Resultatet visar att svensklÀrarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklÀrarna har nÄgon handlingsplan hur de skall gÄ till vÀga eller bemöta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.