Sökresultat:
41809 Uppsatser om Lärande mellan projekt - Sida 14 av 2788
En studie av upplevelser kring hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser : Möjligheter och hinder
Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.
Projektprioritering för smÄ IT-företag : LÀmpliga metoder för denna bransch
I dagens industrisamhÀlle anses projekt vara den arbetsform som lÀmpar sig bÀst förutvecklingsarbete. Det flesta företag stÄr inför stora beslut som kan hjÀlpa eller stjÀlpadem. Det Àr dÄ viktigt att organisationerna har en lÀmplig metod för beslutsfattaren attfölja nÀr det gÀller att vÀlja vilka projekt som skall genomföras. Denna studie strÀvar efter att ge smÄföretagarna en ny insyn pÄ hur projekt-prioriteringkan ske effektivare och med mindre risktagande för att hjÀlpa företagen nÄ engynnsammare tillvÀxt. Studien Àr riktad till smÄföretagare inom IT-branschen dÄ det under en förstudieframkommit att de arbetar enligt gamla modeller.
Studie av studio : jÀmförelse mellan tvÄ universitet och deras lÀrosÀtt
Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna pÄ Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lÀr sig Àr inriktat pÄ att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare Àn de estetiska vid gestaltning. Syftet
med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förhÄllandet mellan gestaltning och vetenskap stÄr sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jÀmförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och
kurser vid de bÄda universiteten.
Resultatet visar bÄde skillnader och likheter mellan utbildningen pÄ de valda universiteten, vilket ÄskÄdliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.
Tid- och resursplanering ? En utvÀrdering av verktyg för projektplanering.
Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivÄer i samhÀllet. Projekt krÀver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid Àr en av de viktigaste bestÄndsdelarna i projekt, och tidsaspekten Àr av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser Àr en annan viktig bestÄndsdel som ocksÄ har en avgörande betydelse om projekt kommer att nÄ mÄlen. Samtidigt som projektet som arbetssÀtt tilltar, tenderar projekten att vÀxa i storlek.
Projektportfölj : övergripande hantering av projekten i en projektbaserad organisation
Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer vÀljer att utföra sina aktiviteter i projekt. MÄnga organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock Àr en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast Àr heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.
Fem projekt och deras processer
Fem projekt och deras processerProjekten Àr ett urval av vad jag ritat under 15 Är som praktiserande arkitekt. Avsikten Àr att belysa en del frÄgestÀllningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bÀrande idéer?Projekt:- Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad.- SödertÀlje tingshus. Om-och tillbyggnad.- Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta.
MÀnniskan Àr av naturen lat - Àven de som arbetar med projekt
Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.
Kritiska faktorer i projektets tidiga faser -En studie av ABB Contracting, TietoEnator Processing&Network Support och Sigma Design&Development
Att arbeta i projekt Àr historiskt ingen ny företeelse dÄ idén om att strukturera upp arbetet i projektform Àr nÄgot vi burit med ossunder Ärtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras Àr det mÄnga av dagens företag som misslyckas med att uppnÄ de uppsatta mÄlen. Hur kommer detta sig? Idag Àr mÄnga teoretiker inom projektomrÄdet överens om att svaret mÄnga gÄnger ligger i projektets startfas. FörmÄgan att starta projekt anses vara alltför bristfÀllig i mÄnga företag.
LÀrande i projektintensiva verksamheter : NÀr projekten Àr större Àn organisationen
Det blir allt vanligare att mÀnniskor byter arbetsgivare flera gÄnger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen pÄ anstÀllningen som ett livslÄngt Ätagande hÄller pÄ att försvinna. Organisationer knyter till sig temporÀra medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sÄdan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken frÄn SCB som visar att andelen temporÀrt anstÀllda ökar i Sverige och nu Àr nÀstan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lÀrandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill sÀga organisationer dÀr andelen temporÀrt anstÀllda överstiger andelen tillsvidareanstÀllda medarbetare. Den inriktar sig pÄ lÀrandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lÀrandet i projekten, nÀr individerna med specialkompetens bara Àr temporÀrt anstÀllda.Respondentorganisationernas syn pÄ kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anstÀlla personer med rÀtt kompetens temporÀrt.
SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa
arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess
beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens
olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en
sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en
lyckad rekrytering.
Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att
man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation
sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande.
Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.
TIDPLANERING AV PROJEKTERINGSSKEDET I BIM-PROJEKT
Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och pÄ sÄ sÀtt dra större fördel av att arbeta med BIM. FrÄgestÀllningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt Àven informationsflödet, ut i nÄgra av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka Äsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemomrÄden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen nÀr det gÀller möjligheten att tidplanera bÀttre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?GÄr det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gÄng tyder pÄ att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det gÄr att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nÀmns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bÀttre tidplanering. Framförallt Àr det förarbetet, dÀr nytta, mÄl och BIM-anvÀndning identifieras som framhÀvs som viktigt. Andra förutsÀttningar som nÀmns Àr högre engagemang frÄn projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med nÄgon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrÄn dagens tidplan pÄ sÄ sÀtt att det Àrinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istÀllet för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som anvÀnds idag kananvÀndas för tidplanering av ett BIM-projekt.
Hur Àr relationen mellan kommunikationen i en crowdfundingkampanj och dess utfall? En studie av glassprojekt i USA pÄ kickstarter.
I denna studie har tidigare forskning kring faktorer som bidragit till lyckade crowdfundingkampanjer sammanstÀllts och en undersökning gjorts pÄ lyckade glassprojekt frÄn kickstarter. Crowdfunding Àr en relativt ny typ av investeringskanal, dÀr man genom mÄnga och smÄ donationer frÄn allmÀnheten samlar ihop en stor summa till ett projekt. Kommunikationen i en crowdfundingkampanj verkar ha stor betydelse för hur vÀl ett projekt har lyckats och det gemensamma ifrÄn tidigare undersökningar Àr att ett projekt skall hÄlla hög kvalitet för att bli framgÄngsrikt. Glassprojekten som analyserats gav resultatet att antalet projektuppdateringar har ett direkt samband med resultatet. VideolÀngd korrelerar inte med resultatet och Àr inte ett mÄtt pÄ kampanjens kvalitet.
Analys av upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mÄngkulturellt perspektiv : En studie om tvÀrkulturellt samarbete och skilda affÀrsmetoder mellan Sverige, USA och England
Det blir idag allt mer viktigt med kulturella erfarenheter i byggbranschen, dÄ svenska byggföretag i allt större utstrÀckning arbetar med internationella aktörer. UtlÀndska bestÀllare, entreprenörer och konsulter etablerar sig pÄ den svenska marknaden. Ett mÄngkulturellt projekt kan ge upphov till svÄrigheter som kulturkrockar, bristande kommunikation och skilda affÀrssÀtt och arbetsmetoder. Konsekvenserna av detta kan leda till försenade projekt i kombination med kostnadsökningar och ett icke tillfredstÀllande klimat hos involverade aktörer.I detta examensarbete analyseras upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Projekt X innefattar rivning och nybyggnad av en av Sveriges största bankverksamheters kontor i Stockholms innerstad.
"Att bli mÀnniska" : en grundad teori om musiklekens legitimitet i fo?rskolans toddlarverksamhet
Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.
Projektstyrningsmodeller: Effektiva hjÀlpmedel eller dÀmpande regelverk?
Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sÀllan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa lÄsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i tvÄ begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mÄtt sÄsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet Àr anvÀndbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjÀlp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsÀtt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stÀmmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.