Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom Àmnet visade pÄ att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkstÀllighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, sjÀlvkÀnsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna mÀn frÄn samma anstalt dÀr det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav bÄde idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att upplevelsen av anstaltslivet kÀnnetecknas av ett nÀrvarande moment av oförutsÀgbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvÄrdare samt att utomstÄende sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstÄs utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv och tidigare forskning. .

I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är.  Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.

Palliativ vĂ„rd bygger pĂ„ ett helhetstĂ€nkande dĂ€r den döende och dennes nĂ€rstĂ„ende samarbetar med sjukvĂ„rden för att göra den sista tiden i livet sĂ„ bra som möjligt. Allt fler mĂ€nniskor vĂ„rdas av kommunens hemsjukvĂ„rd, istĂ€llet för som tidigare pĂ„ sjukhus, i livets slut. Detta stĂ€ller krav pĂ„ kommunerna att utveckla den palliativa vĂ„rden i bĂ„de ordinĂ€rt och sĂ€rskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att belysa kĂ€nnetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvĂ„rd och att fĂ„ mer kunskap inom omrĂ„det samt kunna fortsĂ€tta utveckla den palliativa vĂ„rden.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrĂ„n Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förstĂ„else för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, nĂ€rstĂ„endestöd, planering, delaktighet och tillgĂ€nglighet vilka alla gĂ„r in i varandra och mĂ„ste samverka för att nĂ„ resultat.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor Àr bröstcancer och behandlingen innebÀr stora fysiska och psykiska förÀndringar. Begreppet cancer Àr för mÄnga kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgÄtt behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrÄn sju artiklar. Manifest innehÄllsanalys anvÀndes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel pÄ emotionellt stöd kunde vara ett vÀnligt möte och att rÀdslor samt frÄgor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smÀrtlindring och symtomkontroll.

Abstract Författare: Martin Olsson, VÀxjö universitet, GIX182. Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i lÀroböcker frÄn 2000-talet i relation till skolans styrdokument. English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i lÀroböcker ifrÄn 2000-talet i relation till styrdokumenten gÀllande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet Àr att försöka se hur lÀroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument stÀller pÄ framstÀllningen av konflikten. Jag har anvÀnt mig av tvÄ stycken metoder nÀr jag sökt svar pÄ mina frÄgor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, bÄda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara pÄ hur stort utrymme som ges och hur stort intresset Àr pÄ konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara pÄ ett antal djupare frÄgor som tas upp nedan.

Barn som bevittnar vÄld i nÀra relationer har kommit att uppmÀrksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste Ären. Lagstiftningen har Àndrats sÄ att barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation har rÀtt till brottsskadeersÀttning enligt brottsskadelagen och i socialtjÀnstlagen betraktas barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskÀrpningsgrund Är 2003. Den anger att det som försvÄrande omstÀndighet sÀrskilt ska beaktas att brottet varit Àgnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhÄllande till en nÀrstÄende person.

Bakgrund och problem: En relation kan hjÀlpa företag att knyta sig an kunderna pÄ ett bÀttre sÀtt. VÀrdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma frÄn slutprodukten, utan vÀrdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande Àr dock inte alltid enkelt, dÄ det kan försvÄras av olika orsaker sÄsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill sÀga opartisk, sjÀlvstÀndig och objektiv. Författarna stÀller sig frÄgan om det Àr möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

Ett mönster Àr uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsÀtta i all oÀndlighet. HÄllbar antyder lÄngsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap Àr oÀndlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att frÀmja hÄllbar utveckling? Det hÀr kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hÄllbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hÄllbar utveckling.

What is the relation of image and word, of sentences and pictures? What kind of message does this combination produce when juxtaposed on a single material plane? And how do we read its ?infinite? relation? These are the questions at the center of this inquiry. My main interest concerns the exact nature of the relation between photographic images and textual elements of poetic language when these are juxtaposed in what I call Phototext poetry.The thesis calls into question the conventional reading habits of the conjunction of photographs and texts, and seeks to understand the more complex connections intrinsic to the relation image/word and its material and perceptual play in poetic works. Does a text always ?anchor? the multiple meanings of an image, as Roland Barthes argues? What if the alterations of an image could ?anchor? certain fractions of a poetic, polysemantic textual construct? Is a photograph indifferent to the visual, material permutations of texts that certain contemporary poetic practices produce?I discuss phototextual works and collaborations of various kinds, from Molin fontÀn [?Molin?s fountain?] (1866) over classic surrealist poetry to language-oriented writing.

Syfte och ForskningsfrÄgorSyftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som pÄverkar detta, samt hur manageryrket har pÄverkats av den förÀndring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nÄ upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrÄgor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad pÄverkar detta?Hur pÄverkar nya förutsÀttningar managerns roll och relation till artister?MetodVÄr forskning har haft en induktiv ansats dÄ vi ville utgÄ ifrÄn empirin och lÄta de intervjuades berÀttelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod dÄ vi ville fÄ en bild av hur vÄra intervjupersoner sjÀlva upplevde sina roller och relationer. VÄr empiriska studie bestÄr av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se vÀldigt olika ut frÄn fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affÀrsmÀssiga delarna av artistskapet.

Syftet med denna studie var att undersöka om blivande förskollÀrare utbildas i konflikthantering, hur denna utbildning formuleras samt om genus problematiserats i relation till konflikthanteringsundervisningen. Detta genom att granska utbildningsplaner, kursplaner och kurslitteratur frÄn fem universitet i Sverige som erbjuder en förskollÀrarutbildning. De frÄgestÀllningar studien hade som utgÄngspunkt var i vilken utstrÀckning konflikthantering förekommer i förskollÀrarutbildningen, hur innehÄllet i dessa kurser presenteras och om genusproblematiserats i relation till konflikthantering. Resultatet av studien visade att fyra av fem granskade universitet erbjöd en kurs i konflikthantering inom förskollÀrarutbildningen och presenterar konflikthantering som ett omrÄde inom den utbildningsvetenskapliga kÀrnan, vilken upptar 60 högskolepoÀng (hp). Konflikthanteringen upptar enligt min granskning 7,5-10 hp av en förskollÀrares totala 210hp.

Sedan den första skolsköterskan anstÀlldes 1919 i Stockholm har skolsköterskorna bedrivit ett hÀlsofrÀmjande arbete pÄ olika sÀtt. PÄ senare Är har hÀlsobesöket med elevhÀlsosamtalet hamnat i fokus och detta arbete syftar till att beskriva skolsköterskornas uppfattning om elevhÀlsosamtalet i grundskolan och pÄ gymnasieskolan. En fokusgruppsintervju med fem skolsköterskor frÄn Göteborg genomfördes och materialet bearbetades fenomenografiskt i en pilotstudie. Resultatet presenterades som tre huvudkategorier: ?Att anvÀnda en strategi?, ?Att skapa en relation? och ?Att utvÀrdera?.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Denna uppsats har som syfte att försöka förstÄ hur lÀrare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frÄgor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka mÄste det jobbas med mer, stÀmmer medias skildring av skolan? För att fÄ svar pÄ detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod dÄ jag intervjuat fyra lÀrare, bÄde mÀn och kvinnor i olika Äldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrÄn Baumans teori om det individualiserade samhÀllet och jag har Àven anvÀnt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frÄgestÀllning lyder Vilka möjligheter finns det för lÀrare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet pÄ Svenska skolor gÄr framÄt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lÀrare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmÀrksamhet till varje enskild elev i varje klass..

Bakgrund: Humor Ă€r ett komplex begrepp som fĂ€rgas av den subjektiva upplevelsen och Ă€r förĂ€nderlig över tid. Tidigare forskning visar pĂ„ att humor har anvĂ€nts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig frĂ„n sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har anvĂ€nt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har anvĂ€nts för att hjĂ€lpa patienterna att hĂ„lla humöret upp genom att skifta deras fokus.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervĂ„rden.Metod: Denna uppsats Ă€r en litteraturöversikt dĂ€r innehĂ„llet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Tio artiklar analyserades dĂ€r tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvĂ„rdnadsmĂ€ssigt dilemma belyser nĂ€r humor Ă€r tillĂ€mpbart och nĂ€r det inte Ă€r accepterat.