?Det Àr sÄ bra att lÀsa? Àr ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterÀr lÀsning. Med den hÀr uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler mÀnniskor engagerar sig i hur skönlitteratur kan anvÀndas i utbildningen.För de som har tagit stÀllning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, Àr det intressant att diskutera hur skönlitterÀra lÀsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en Ärskurs 8 utvecklas som skönlitterÀra lÀsare nÀr de fÄr anvÀnda det narratologiska verktyget berÀttarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vÀn av Peter Pohl.

?Det Àr sÄ bra att lÀsa? Àr ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterÀr lÀsning. Med den hÀr uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler mÀnniskor engagerar sig i hur skönlitteratur kan anvÀndas i utbildningen.För de som har tagit stÀllning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, Àr det intressant att diskutera hur skönlitterÀra lÀsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en Ärskurs 8 utvecklas som skönlitterÀra lÀsare nÀr de fÄr anvÀnda det narratologiska verktyget berÀttarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vÀn av Peter Pohl.

SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer med sex  förskollÀrare frÄn tre olika förskolor samt tre observationer pÄ var och en av förskolorna dÀr intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar vilka innefattar vilket vÀrde förskollÀrare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser pÄ sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhÄllningssÀtt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan Àr att den Àr vÀrdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehÄller grundlÀggande matematik som rumsuppfattning, jÀmförelser och geometriska figurer.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur Àmnesintegrering i musik och svenska pÄverkar lÀrande och lÀrandemiljöer, samt musiklÀrares uppfattningar om hur detta kan frÀmja elevers lÀrandeprocesser i grundskolans yngre Äldrar.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ att begreppsliggöra sprÄket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklÀrare, samt en djupintervju med en forskare inom Àmnet. En fenomenografisk analys har anvÀnts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta Àmnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat pÄvisar att det finns mÄnga frÀmjande egenskaper i detta arbetssÀtt för sprÄkliga och musikaliska lÀrprocesser, dÄ sprÄk och musik ingÄr i ett odelat samspel. Detta försvÄras dock av rÄdande Àmneshierarki..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive frÀmja fysisk aktivitet. Följande frÄgestÀllningar utgÄr studien ifrÄn: Hur uppfattar lÀrarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser anvÀnder lÀrarna för att frÀmja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lÀrarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgÄr frÄn sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lÀrare inom idrott och hÀlsa verksamma pÄ gymnasiesÀrskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in pÄ diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats frÄn tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and SÀljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

DÄ den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhÀllet anser vi att det Àr av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, nÄgot som Àven lÀroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan anvÀnder sig av iPaden samt om de ser nÄgra möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas bÄde teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det omrÄde som har undersökts. För att fÄ tillgÄng till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. Kontakt upprÀttades via det sociala mediet Facebook dÀr en intresseförfrÄgan lades ut pÄ ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge.

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, pÄ varför studenter vÀljer att lÀsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik pÄ C-nivÄ och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestÄende av en genomgÄng av tidigare forskning samt litteratur i Àmnet, dels vad gÀller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lÀrsamhÀllet idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats dÀr studenterna fÄtt besvara en elektronisk enkÀt via nÀtet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att lÀsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs Àr kvinnor, 30 Är eller Àldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar Àven att kursdeltagarna Àr nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Denna studie avser att genom nÄgra observationer utförda pÄ en förskola resonera kring vad som hÀnder i leken, vad rolleken bestÄr av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör Àven för vad litteratur och förskolans lÀroplan sÀger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrÄn lÀroplanen, centrala begrepp utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt nÄgra vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns nÄgra faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrÄn observationer som Àr utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, sjÀlvkÀnsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..