Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklÀdningsklÀder som pedagogiskt material i förskolan. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av fallstudier frÄn tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollÀrare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklÀdningsklÀder kan ha för barn i förskolan. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt placering och utbud av utklÀdningsklÀder kan pÄverka barns anvÀndande av dem. Med hjÀlp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklÀdningsklÀder fÄtt liv och gjort saker med barnen.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Produktplacering har blivit ett allt viktigare verktyg för marknadsföraren som vill nÄ ut till alla reklamtrötta tittare. För att fÄ tittaren att köpa produkten och dÀrmed lyckas med produktplaceringen sÄ krÀvs det inte bara att tittaren ska uppmÀrksamma varumÀrket utan faktorer som intresse, acceptans och önskan spelar ocksÄ en viktig roll i sammanhanget. För att varumÀrkesexponeringen ska kunna pÄverka tittaren i dess köpbeslutsprocess sÄ Àr det Àven till fördel om tittaren har medvetenhet och kÀnnedom om varumÀrket, dock sÄ visar resultatet av denna studie pÄ att det finns undantag. I denna undersökning behandlar vi specifikt hur högskolestudenter pÄverkas av produktplacering i sin köpbeslutsprocess och hur denna pÄverkan skiljer sig mellan mÀn och kvinnor. Genom ett experiment kombinerat med enkÀtundersökningar sÄ har studenternas köpbeslutsprocess undersökts och analyserats.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

En individs prenatala testosteronhalter kan mÀtas genom att ta fram ett relationstal mellan lÀngden pÄ pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmÄga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. TvÄ hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermÀtningar och provresultat i matematik.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation ska anvÀndas som ett verktyg i förskolan för att utvÀrdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade lÀroplanen för förskolan. Syftet Àr att se hur förskollÀrare arbetar med dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet Àr ocksÄ att se vilka möjligheter och svÄrigheter förskollÀrare ser nÀr de arbetar med dokumentation.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Det hÀr examensarbetet behandlar höglÀsning i förskolan. Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med höglÀsningen, hur den anvÀnds i förskolans verksamhet, samt hur de vÀljer litteratur.Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att höglÀsning Àr ett anvÀndbart pedagogiskt redskap och har mÄnga positiva effekter för barns sprÄk och lÀrande.

Vi valde att utforma skisser pÄ en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vÄrdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi Àven öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjÀlpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns nÄgot behov av en applikation i denna bemÀrkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vÄr produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan mÀnniskor.UtvÀrderingen pÄ applikationsskisserna pÄvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbÀttrade funktioner för att göra produkten sÄ eftertraktad som möjligt..

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..