Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård. Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till omprov och hur det tillämpas. Det sätts i relation till Skolverkets riktlinjer. Syftet är också att se hur omprov påverkar bedömningsprocessen. Teoribakgrunden bygger på olika bedömningsaspekter samt faktorer som kan påverka omprovets funktion. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.

RA är en komplex sjukdom vars symtom påverkar livet i hög grad för de drabbade därför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhället. Syftet med litteraturstudien var med hjälp av smärtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  påverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA påverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA påverkar patienter i stor utsträckning både när det gäller det fysiska och psykiska välbefinnandet och kan leda till påtagliga förändringar i både det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smärta som alltid är närvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas påfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvär. Då RA inte alltid är synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förståelse för personens situation.

Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnargruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ?sin egen agent? och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ?anställningsbarhet? har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.