Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Idén om livslångt lärande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhället i takt med den kunskapsmässiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital värdesätts allt mer och utbildning blir till ett nödvändigt instrument för att uppnå kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock påverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig åt mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar påverkar valet att påbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan på motivationen.

Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att få djupare kunskap på hur romer ser på hälsa. Studien är kvalitativ, baserad på åtta semistrukturerade intervjuer, genom ett målmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre män. De tre kategorierna som framkom var: Hälsa handlar om hela människan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hälsa samt Samhällets inverkan på hälsa. Hälsa sågs som en kombination av psykiskt och fysiskt välmående och betydelsen av en god hälsa var väldigt stor hos samtliga.

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Under våren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier såsom fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att många ungdomar i kommunen upplevde det som svårt att få ett arbete om de saknade sociala kontakter i näringslivet. Denna problematik står som grund för den uppsats du nu håller i dina händer. Uppsatsen är av utredande karaktär och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Syftet med uppsatsen var att utreda vad arbetsgivares utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier på arbetsplatsen, enligt diskrimineringslagens 2 kap 3 § innebär, hur utredningen ska gå till i praktiken samt vilka åtgärder som ansetts vara skäliga att vidta i förhållande det inträffade. Syftet var också att utreda vad Arbetsdomstolen ansett vara trakasserier samt sexuella trakasserier. Vi har endast utrett utrednings- och åtgärdsskyldigheten vid trakasserier inom arbetslivet, trots att motsvarande skyldigheter återfinns för utbildningssamordnare och försvarsmakten. För att utreda rättsläget använde vi oss av traditionell juridisk metod. Resultatet visade att arbetsgivaren först måste skaffa sig en uppfattning om vad som inträffat, genom att främst tala med den som påstås ha blivit utsatt för trakasserier.