Sökresultat:
22032 Uppsatser om Lärande i arbete - Sida 39 av 1469
Fackligt arbete med flexibelt arbete : - Om Unionens hantering av det flexibla arbetet
Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjÀnstemannaförbundet Unionen dÀr fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen sÄ har tvÄ intervju gjorts med en deltagare var frÄn Vision och HandelsanstÀlldas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frÄgor. Det handlar om frÄgor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas instÀllning till fackens verksamhet förÀndrats. Det flexibla arbetet Àr en sÄdan frÄga.Flexibelt arbetet som fenomen framstÄr som nÄgot komplext för fackförbund.
Upplevelser hos patienter med trycksÄr gÀllande uppkomst, förebyggande och pÄverkan pÄ det dagliga livet : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.
Kameror i Polisbilar : IntegritetskrÀnkande?
Syftet med detta arbete Àr att titta nÀrmare pÄ ifall att om allmÀnheten vet om att de ev. kan bli filmade av polisbilar och det pÄverka preventivt i syfte att stÀvja brottsliga handlingar. Hur mÀnniskors integritet pÄverkas samt instÀllningen till att bli filmade kommer vi ocksÄ att försöka svara pÄ i detta arbete. Vad Àr allmÀnhetens syn pÄ kameraövervakning?.
Pedagogers integrering av matematik i tematiskt arbete
Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..
Vad gör de dÀr i kyrkan egentligen, mer Àn att hÄlla gudstjÀnst? : en intervjuundersökning om diakonalt arbete med nedslag i nÄgra kristna kyrkor i GÀvle
Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.
En ja?mfo?rande analys av styrdokument fo?r Svenska 3 och Svenska som andraspra?k 3 : Centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet i kurserna Sve03 och Sva03
Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.
Stress i socialt arbete : om socialarbetares upplevelser och hantering av stress i sitt arbete.
The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.
HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan? : En kvalitativ studie om förskollÀrares uppfattningar om hÀlsofrÀmjande arbete i förskolan.
HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och dess inverkan pÄ barns hÀlsa ser vi som viktigt för vÄr yrkesroll att studera. Det Àr viktigt att barn fÄr en hÀlsosam grund att stÄ pÄ tidigt i livet, och frÀmst i förskolan dÀr de befinner sig lÄnga stunder i sina tidiga Är. Syftet med studien var att undersöka om, och i sÄ fall vilka uppfattningar förskollÀrare har i det hÀlsofrÀmjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssÀtt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor och det var Àven dÀr vi gjorde vÄra observationer.
Geronimo eller Goyathlay? : Hur en apacheindian presenteras i sin sja?lvbiografi samt i annan litteratur.
Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.
Att förena nytta och rÀtt information : Ett arbete om att informera och skapa förtroende inom ideella organisationer
Detta arbete undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontÀrer.De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar trovÀrdighet inom vÀlgörenhet, effektivitet och amatörism, trovÀrdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtÀnkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontÀrer. NÄgot som i förlÀngningen förvirrar och försvÄrar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet Àr ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istÀllet för "varför", hÄll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsÀttningar och underlÀttar en ideell organisations arbete..
Fördjupad förstÄelse för fritidspedagogers arbete med hÄllbar utveckling inom fritidsverksamheten
Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..
Specialpedagogers syn och pÄverkan pÄ skolutvecklingsfrÀmjande arbete i förskolan
Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..
"Mens Àr inte blod, mens Àr mens" : En uppsats om unga tjejers upplevelse av och fö?rhÄ?llningssÀ?tt till sin menstruation
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
Det r?cker inte enbart med ?mneskunskaper
Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.
Tyst i klassen. Upplevelser av muntliga klassrumsaktiviteter
I skolans undervisning ingÄr momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krÀvande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa fÀrdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga fÀrdigheter anses sÄ vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid sÄ att elevers muntliga förmÄgor trÀnas och utveck-las. De elever som sÀllan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nÄ mÄlen och hamnar dessutom lÀtt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks nÄgra elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.