Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

HÄllbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmÀnt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela vÀrlden. Som ett svar pÄ utmaningen att fÄ verksamheten att överensstÀmma med hÄllbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frÄgor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara sÀrskilt aktiva pÄ det hÀr omrÄdet. Denna studies syfte Àr att beskriva hur företag gÄr frÄn miljöarbete till arbete för hÄllbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ledningen i ett företag försöker pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta de attityder som Àr en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen pÄ vetenskap dÄ vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhÄlla den. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vÄr studie ansÄg att det i nÄgon utstrÀckning gÄr att pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Företagen anvÀnder sig av samma metoder för att pÄverka attityder och beteende. Beteenden pÄverkar attityder, att dÀrför i vissa situationer lÄta beteenden förÀndra attityder kan för företag vara en effektiv vÀg att Ästadkomma attitydförÀndring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att undersöka vilka eventuella problem som uppstÄr i och med begreppet hÄllbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie Àr den tvÀrvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Cirkulationsplatser Àr vanligt förekommande i vÄrt samhÀlle och det byggs stÀndigt nya eftersom det Àr sÀkrare och smidigare Àn en fyrvÀgskorsning. Rondellen Àr ofta en plats för utsmyckning i form av vÀxter eller av konstverk. För att vÀxter ska ha ett prydande vÀrde i rondeller mÄste de utvecklas bra och det hÀr examensarbetet undersöker just hur vÀxter har utvecklats i rondeller sedan plantering. Arbetet grundar sig i en inventering av 74 rondeller fördelade i regionerna Norrland, MÀlardalen och VÀstkusten som har olika klimatförhÄllanden och har olika stor anvÀndning av vÀgsalt vintertid. Det insamlade inventeringsmaterialet har sorterats, analyserats pÄ artnivÄ och pÄ generell nivÄ med utgÄngspunkt i en litteraturstudie om vÀxters utveckling. Litteraturstudien har Àven legat till grund för ett inventeringsprotokoll baserat pÄ symptom som vÀxterna kan visa upp beroende pÄ bland annat vatten- och nÀringstillgÄng och vÀxternas hÀrdighet. Under arbetet har jag kommit fram till att man som planerare, projektör, anlÀggare och förvaltare har stor pÄverkan pÄ vÀxternas utveckling i rondeller.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

Studiens syfte Àr att bidra till en större förstÄelse om hur barn tÀnker och handlar kring konceptet hÄllbar utveckling. HuvudfrÄgan lyder Vilka tankar har barn i skolÄr 2 om sin egen handlingskompetens nÀr det gÀller den ekologiska dimensionen inom hÄllbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrÄgor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hÄllbar utveckling? - Vilka kÀnslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr begreppet handlingskompetens, dÀr en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) dÀr faktorer som kan pÄverka miljövÀnliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lÀrandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolÄr 2 pÄ en medelstor skola i SkÄne blev intervjuade och deras svar visar pÄ stor variation bÄde i kunskaper, erfarenheter och kÀnslor för miljöfrÄgor. Barnens svar Àr mycket individuella men har ÀndÄ gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skrÀp i naturen.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers tidiga utveckling av förmÄgan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvÀgar. FrÄgor som besvaras Àr vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmÄgan av avkoda text i den tidiga lÀsutvecklingen i Ärskurs ettoch tvÄ samt vilka huvudtyper av utvecklingsvÀgar som kan identifieras. För att svara pÄ dessafrÄgor har 46 elevers tidiga lÀsning analyserats vid tre tillfÀllen under ett Är. Vid lÀsningenanalyseras fyra olika aspekter av lÀsande. Dessa Àr ljudning, korrigering, avvikelse och förstÄelse.Fyra olika utvecklingsvÀgar har identifierats.

Syftet med följande arbete Àr att studera hur begreppet hÄllbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning pÄ Handels- och Administrationsprogrammet pÄ en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom bÄde formell undervisning men ocksÄ inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sÀtt att ta sig an begreppet hÄllbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frÄgestÀllning har jag utgÄtt ifrÄn tre huvudsakliga omrÄden; dels vilken definition av begreppet hÄllbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lÀrare, övrig skolpersonal eller ?coach? pÄ fadderföretagen) samt i vilken mÄn begreppet behandlas och poÀngteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger Àven en översikt över tidigare forskning om hÄllbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis visar resultaten att det pÄ sÀtt och vis rÄder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man vÀljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.