Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Den hÀr undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hÄllbar utveckling frÄn nÄgra elever i slutet av skolÄr 5. Dessa har jÀmförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlÀrningens processer. UtifrÄn de tvÄ gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vÄr undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvÀrderingar Tema tillstÄndet i vÀrlden samt att elevernas tankar Àr fragmentariska och att de kÀnner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har Àven sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hÄllbar utveckling, nÀmligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hÄllbar utveckling. Vi undrar Àven hur eleverna ser pÄ skolans roll i lÀrande för hÄllbar utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever frÄn tvÄ olika program och skolor. Fyra omvÄrdnadselever pÄ den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhÀllsprogrammet pÄ en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstÄr hur konsumtion kan pÄverka omvÀrlden och att de Àven kÀnner att de kan pÄverka genom medvetna konsumtionsval. I det hÀr sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhÄllningssÀtt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i tvÄ kunskapsvÀrldar, en i skolan och en utanför skolan.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

För nĂ€stan hundra Ă„r sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns pĂ„verkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mĂ„l kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att fĂ„ en bild av vilka faktorer som motiverar den anstĂ€llde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i tvĂ„ grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar pĂ„ att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lĂ€rande. Av störst betydelse för motivationen Ă€r uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllningssÀtt til  kommunikationsmedel i förhÄllande till pedagogisk praktik och lÀrande. Denna undersökning har studerats ur bÄde ett elev-­ och lÀrarperspektiv. Studierna bestod av enkÀtundersökningar med elever frÄn Ärskurs 4-­6 och intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna bÄde pÄstÄr sig anvÀnda datorn och mobilen för nöje, umgÀnge och lÀrande. Undersökningen visar pÄ att eleverna i Ärskurs 4 till 6 sÀllan sitter vid datorn i skolan, men i stor utstrÀckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.