Sök:

Sökresultat:

2010 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 18 av 134

"Det Àr inte sÄ ofta jag kÀnner mig delaktig för jag rÀcker inte upp handen sÄ ofta sÄ det Àr egentligen mitt eget fel kanske" : En kvalitativ studie om sex elevers egna upplevelser och erfarenheter av dialog och delaktighet i Ärskurs ett

According to the curriculum Sweden?s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children?s participation in the classroom.

Gilla och kommentera gÀrna!

BakgrundVid förmedling av kost- och hÀlsobudskap har tvÄvÀgskommunikation visat sig fördelaktigt för att budskapet inte bara ska nÄ fram, utan Àven förstÄs av mottagaren. Att skapa dialog kring det som förmedlas uppfattas positivt och förtroendeingivande. Sociala medier och framförallt bloggar anvÀnder sig genomgÄende av dessa strategier vilket bör göra dessa till framgÄngsrika kommunikationsformer för kost- och hÀlsobudskap.MetodStudien Àr framförallt kvalitativ men utgÄr frÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys. Vidare har en analysmall framtagits för ÀndamÄlet innehÄllande bÄde kvantitativa och kvalitativa delar.ResultatTydliga kommunikativa mönster kan utlÀsas i resultatet dÄ bloggarna bildar tvÄ grupper; antingen personliga eller Àmnesspecifika. De personliga bloggarna anvÀnder sig genomgÄende av talsprÄk och har sig sjÀlva som utgÄngspunkt och övergripande Àmne.

Den mÄngkulturella skolan och vÀrdegrunden- en vÀrdekoflikt?

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

LÀrande organisation med stöd av facilitation

En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.

Patientdelaktighet: faktorer som Àr av betydelse för patientens delaktighet i den egna vÄrden

Bakgrund. Enligt hÀlso-sjukvÄrdslagen ska vÄrden sÄ lÄngt det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten. VÄrt mÄl Àr att skapa en trygg och individanpassad vÄrd, trots detta glömmer vi ibland bort att ta tillvara patientens egen kunskap. Vara vÀlinformerad och att mötas med respekt Àr en rÀttighet som patienten har enlig lag.För att möta upp patientens behov av att ta del av den egna vÄrden stÀlls större krav pÄ sjuksköterskans kunskap gÀllande patientdelaktighet. Syfte.

Pilotprojekt DrevfjÀllen, vÀgen till en hÄllbar regional utveckling?

This study is based on a case study of Pilotprojekt DrevfjÀllen, a project whose ambition is tofind ways to secure nature conservation in a local context. This is promoted at governmentlevel, which says that a local connection is needed to achieve sustainable regionaldevelopment. The study, based on a theoretical background of the concept of governance,intends to evaluate whether Pilotprojekt DrevfjÀllen can contribute to a sustainable regionaldevelopment.This study is based on meeting documentations, semi-structured interviews with variousstakeholders in the project, field studies and participant observation at an informativemeeting. The region of interest, north Dalarna, was visited twice to obtain the specificconditions that Pilotprojekt DrevfjÀllen have. The interviews revealed positive attitude to theincreased dialogue and cooperation that Pilotprojekt DrevfjÀllen has meant for theparticipants.

Se din möjligheter istÀllet för dina begrÀnsningar!

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt pÄ Zenit Dialog AB i HÀssleholm, detta Àr ett kunskapscenter inom arbetsliv, hÀlsa och lÀrande. VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Zenits rehabilitering har pÄverkat lÄngtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att ÄtergÄ till arbete. VÄra tre frÄgestÀllningar Àr följande: ? PÄ vilket sÀtt har rehabiliteringen pÄverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter pÄ arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna vara till hjÀlp i Zenits arbete med lÄngtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt Àr kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fÄtt arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande Àr lÄngtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjÀlp som Zenit erbjuder till individer som Àr lÄngtidssjukskrivna har en positiv effekt pÄ dem.

Interaktion-En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

VattentrÀning och sjÀlvupplevd hÀlsa : En studie om vattentrÀning pÄ spa och badhus

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Att leva med hemodialysbehandling : patienters upplevese av livslÄng behandling pÄ dialysmottagning : en litteraturöversikt

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Delaktighet i samtal inkluderar elever med sÀrskilda behov : en jÀmförande studie mellan ordinarie undervisning och specialundervisning

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

?r verkligen alla med p? noterna? En systematisk litteratur?versikt ?ver specialdidaktiska verktyg och musikl?rares utmaningar kring elever med NPF i musikundervisningen i grundskolans ?vre ?rskurser.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Vad behövs för att vi ska fungera tillsammans?

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ inblick i hur förÀldrasamverkan fungerar pÄ förskolan. Vi har fokuserat pÄ vilka verktyg som förskolan anvÀnder sig av i samverkan med hemmet. I vÄr undersökning har vi tittat nÀrmare pÄ hur förskolepersonalen arbetar för att frÀmja samarbetet och förÀldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har Àven valt att titta pÄ hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhÄllningssÀtt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhÄllningssÀtt i form av förÀldrasamverkan pÄ förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Kreativitet i slöjden - ett didaktiskt utvecklingsarbete

Kreativitet Àr en förmÄga som Àr efterfrÄgad i vÄrt samhÀlle och som anses viktig i mÄnga olika sammanhang, men som Àr svÄrt att beskriva i ord och svÄrt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden nÀr de fÄr arbeta med egna idéer. Som metod har jag anvÀnt aktionsforskning. Eleverna har fÄtt arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjÀlp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag anvÀnt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar pÄ att kreativitet gÄr att lÀra ut och trÀna och vilka faktorer som stimulerar detta lÀrande.

Liv i gr?nslandet mellan behov och begr?nsningar. En kvalitativ studie om patienters upplevelser av r?ttspsykiatrisk v?rd.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->