Sökresultat:
1665 Uppsatser om Lärande bransch - Sida 49 av 111
L?rares befogenheter vid fysiska ingripanden: En r?ttsvetenskaplig studie av l?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever i grundskolan enligt 5 kap. 6 ? skollagen ur ett arbetsmilj?r?ttsligt perspektiv
I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).
Introduktion av Processorientering pÄ LSG Sky Chefs
En hÄrdnande marknadsbild och allt mer hÄrdnande konkurrenssituation stÀller dagens organisationer inför större utmaningar. För att överleva mÄste organisationer föra en stÀndig kamp för att förbÀttra, förnya och effektivisera sina arbetsmetoder. Sedan industrialiseringen tills för endast nÄgra decennier sedan har effektivisering likstÀllts med fragmentering och specialicering av arbetsuppgifter. Dessa metoder hÄller nu pÄ att ersÀttas av andra metoder som bÀttre reflekterar de antaganden och förutsÀttningar som styr vÄrt samhÀlle.LSG Sky Chefs Àr en organisation som verkar inom flygindustrin. Detta Àr en bransch som sedan hÀndelserna den 11 september och i samband med uppkomsten av lÄgprisflyget utsatts för stora förÀndringar och hÄrdare konkurrens.
"Kvinnor arbetar med mÀnniskor och mÀn med ting": En kvalitativ studie om sex anstÀlldas upplevelse inom bygg eller omvÄrdnadsbranschen genom ett genusperspektiv
FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..
Budgetlös styrning - Kejsarens nya klÀder?
Syftet Àr att kartlÀgga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utstrÀckning sÀger sig ha slutat att anvÀnda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstÄr som enklare att ersÀtta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och dÀrför kan tÀnkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.
EKONOMISK OJ?MLIKHET SOM POLITISK KRAFT? En kvantitativ studie av hur f?rm?genhetsoj?mlikhet p?verkar sambandet mellan opinion och politiskt utfall.
Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja
har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och
l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk
representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad
inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men
har inte producerat n?gra signifikanta resultat.
Kundinvolvering vid bostadsrÀttsproduktion
Kundinvolvering Àr ett praktiskt och vÀlanvÀnt tillvÀgagÄngsÀtt vid utvecklingen av bÄde produkter och tjÀnster. En bransch som inte Àr nÄgon kÀnd anvÀndare av kundinvolvering Àr byggindustrin som haft en tendens att glömma slutbrukaren och istÀllet fokuserat mer pÄ bestÀllaren (Barlow & Ozaki 2003 ; Ottosson 2009). Arbetet som byggföretagen stÄr inför gÀllande att utöka sin kundinvolvering Àr ingen enkel uppgift eftersom kundinvolveringen mÄste anpassas till den specifika branschen (Nicolajsen & Scupola 2011). Bristande kundinvolvering kan vara ett skÀl till att marknaden för nyproducerade bostadsrÀtter runt om i Sverige har varit trög under de senaste Ären eftersom det samtidigt förekommit en utbredd bostadsbrist, inte minst i de större stÀderna.Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn ett tjÀnsteperspektiv undersöka den kundinvolveringsprocess som företag inom bostadsrÀttsproduktionen anvÀnder sig av. VÄr undersökning fann att företagen ansÄg sig anvÀnda kundinvolvering till en stor grad vid produktionen av bostadsrÀtter och att den viktigaste delen Àr genomförandet av vÀl genomförda analyser och undersökningar av marknaden.Undersökningen som hade en deduktiv ansats bestod av Ätta kvalitativa intervjuer frÄn sju företag inom branschen.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Motivation och digitala spel
Spelens dragningskraft har lÀnge varit outforskad och vad som motiverar oss att
spela Àr fortfarande svÄrt att definiera. Spelindustrin saknar ett ramverk för
att ersÀtta termen ?kul? för att i stÀllet pÄ ett vetenskapligt sÀtt kunna
bryta ner vad det Àr som fÄr spelare att vilja fortsÀtta spela.
Vi har i vÄr undersökning tittat pÄ orsaken till spelande, för att pÄ sÄ vis
undersöka den grundlÀggande motivationen hos spelare. Undersökningen utforskar
inte bara vad som motiverar spelare utan försöker Àven destillerar den vida
anvÀnda bransch-termen ?kul? för att kunna ersÀtta den med termer Àr baserade
pÄ behovstillfredsstÀllande teorier, som istÀllet redogör för varför spelare
blir motiverade att fortsÀtta spela.
MÄlöverensstÀmmelse i tjÀnsteföretag: fallstudie pÄ Comfort Hotel Max
TjÀnster Àr fundamentalt annorlunda Àn varor. TjÀnster Àr immateriella, och kan inte lagras. TjÀnster konsumeras och produceras samtidigt i sanningens ögonblick med kunden som medproducent. NÀr den tekniska kvaliteten som erbjuds av tjÀnsteföretag Àr likvÀrdig mellan företag i samma bransch, fÄr den funktionella kvaliteten större betydelse för kundens val av tjÀnsteutövare. Det hÀr förhÄllandet Àr utmÀrkande för företag i hotellbranschen, dÀr byggandet av kundlojalitet Àr viktigt.
Mot en ny (kr)istid? : En studie om hur svenska förvaltningsmyndigheter arbetar för att utveckla en proaktiv krishantering
Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.
Social blandning och blandade upplÄtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt pÄ nyproducerade bostadsomrÄden
Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.
Datorspelsbranschen - Att estimera resursbehovet för nya projektteam baserat pÄ historiska data
Datorspelsbranschen Àr en relativt ung bransch, bÄde jÀmfört med andra delarav mjukvaruindustrin och nöjesbranschen. En av de stora utmaningarnaspelutvecklare stÄr inför Àr planeringen av den lÄngsiktiga kompetensförsörjningen.Dock saknas sammanstÀllda historiska data och applicerbararesursestimeringsmetoder, vilket gör detta arbete nÀst intill omöjligt. Det förstadelmÄlet med den hÀr studien Àr att samla in historiska data angÄende strukturenoch storleken pÄ utvecklingsteam som utvecklat AAA-spel (professionelltutvecklade spel med en hög budget) för pc-datorer. Datan samlas in frÄnkreditlistor hÀmtade via webbsidan Mobygames.com. Det andra delmÄlet bestÄri att utreda huruvida den insamlade datan kan appliceras pÄ modeller förestimering av framtida personalbehov.
Graffiti - ett didaktiskt problemomrÄde?
I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.
God miljöredovisning: ur ett företagsperspektiv
Under senare Är har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i nÀringslivet. I dagens samhÀlle Àr hÄllbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det Àr för mÄnga företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhÀllet. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning Àr otydlig och berör dessutom inte alla företag.
Hur agerar aktiebolag, i dagslÀget, inför ett möjligt val av frivillig revision? Vilka faktorer pÄverkar agerandet?
SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagslĂ€get, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ămne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförĂ€ndring, relationsförĂ€ndringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre grĂ€nser, var ett företag mĂ„ste uppfylla minst tvĂ„ för att fĂ„ lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som Ă€n sĂ„ lĂ€nge ligger som en proposition sĂ€ger att frĂ„n och med den 1 november 2010 ska företagen fĂ„ vĂ€lja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:VĂ„rt syfte Ă€r att förklara hur aktiebolagen agerar i dagslĂ€get, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagslĂ€get inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkĂ€tundersökning.Slutsatser:Genom vĂ„r undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa pĂ„ relationsförĂ€ndring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som pĂ„verkar företagens relationsförĂ€ndring Ă€r; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, Ă€gare och omgivningens Ă„sikter..