Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prästers jagbegrepp i det sekulära samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels på hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan påverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen själv förhåller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska präster söktes svar på följande frågor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kännetecknar lutherska prästers jagbegrepp? Upplever lutherska präster att deras jagbegrepp påverkas av det sekulära samhällsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prästerna växte upp i en kristen familj och att det främst var intresset för teologiska frågor som ledde fram till prästerskapet. Jagbegreppen var även starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri då samtliga uppgav att de någon gång i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.

Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM ? känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer.

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse.

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

Examensarbetet handlar om skolans värdegrund, vad värdegrunden innehåller och hur detta innehåll kan användas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehållet i värdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frågor vi ställde var, om en undervisning som på ett medvetet sätt behandlar värdegrundens innehåll ökar elevernas förmåga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina ställningstaganden. Dessutom ställde vi frågan, hur lärarna förhåller sig till arbetet med och innehållet i den värdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. Vårt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning.

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gäller remedieringen är det romanens efterhärmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gäller hur minnet är kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur är förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna ? som möjliggör samt förutsätter detta seende.   Analysen bygger på en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det går att tala om en strukturalistisk teoritillämpning, där detaljerna får belysa helheten och helheten får belysa detaljerna.

ABSTRAKT En föreställning om vad identitet, tillhörighet och religion för många ungdomar i dagens mångkulturella svenska samhälle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi härigenom ville ta reda på mer om hur identitetsförändring kan te sig i samband med migration. Våra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frågor. Dels för att detta ämne ligger oss nära personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen är likadant hos andra ungdomar eller inte? Våra informanters självbild är beroende av både det förgångna och det framtida. Det förgångna inkluderar deras härkomst, värderingar samt deras kulturella tillhörighet från ursprungslandet.

Syftet med detta arbete är att göra en omdefinition av begreppet sekt som utgår ifrån vad sekten fyller för funktion hos individen, samt att studera om denna nya definition erbjuder plats till storseansen. Studien bygger dels på en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter, två observationer som genomförda i vid olika tillfällen samt skrivna vittnesmål från sexton avhoppade sektmedlemmar. Denna studie är ett försök att belysa sektbegreppet utifrån vad sekten erbjuder individen, därför är sekten som organisation endast beskrivet kort och ingen större diskussion angående olika sektformer förekommer. Det nya sektbegreppet grundar sig dels i vittnesmål från avhoppade sektmedlemmar och dels i etablerade sociologiska begrepp som berör individer och det moderna samhället.Resultatet visar tydligt att begrepp som gemenskap, individuallitet, erkännanden och tillhörighet är av största vikt för individer som gått med i sekter och försvagad ontologisk trygghet verkar vara avgörande för hur individen reagerar när denna kommer i kontakt med en sekt.Arbetet visar även att det finns stora likheter i vad sekten erbjuder individen och vad storseansen erbjuder individen, men viktigt är att poängtera att det även finns stora skillnader och det är inte helt problemfritt att likställa dessa två fenomen..

The key purpose of this research has been trying to understand, and study how assyrian/syriac youth create their identity under the influence of two or several different cultures. We have also looked upon how different factors such as history, religion, language, family and school play a role in the youths identity development.We have used a qualitative method in our study where we have interviewed six assyrian/syriac youth. Because of their Christian faith the assyrian/syriac group has been forced to migrate from their countries to different parts around the world. In the new countries the group has been forced to create and live in a diasporaculture. The city Södertälje in Sweden has developed to become a metropole for this ethnic group where they have founded a substantial diasporaculture.

This paper?s purpose is to examine a Swedish missionary activity from a human rights perspective. As a scope I have chosen the Swedish evangelical mission to Congo-Brazzaville, from its establishment in 1909 to the congolese church's self-determination in 1961. I consider certain elements of the missionary activity that affect human rights, to discover wether the activity was in order with modern day human rights standards or not. During these years, Congo was part of the French colony Equatorial Africa, so the missionaries? part in the colonial discourse is taken into consideration.