Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva pÄ en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen fÄr svenska TV-kanaler idag sÀnda tolv minuter reklam per timme, samma regler som gÀller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sÀnder frÄn Storbritannien. Studien utgÄr fra?n en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden dÀr det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam fo?r kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sÀndningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mÀngden reklam innebÀra ett försÀmrat genomslag och ökade kostnader för att nÄ ut med sitt budskap till samma mÀngd mottagare som för nÄgra Är sedan.

Problembakgrund och problemformulering: Komponentavskrivningar Àr en del av BFN:s allmÀnna rÄd som Àven kallas K3, vilket blev tvingande frÄn och med Är 2014. Vi har i denna komparativa studie behandlat hur familjeÀgda och kommunala fastighetsbolag tillÀmpar komponentmetoden, eftersom de kan ha olika skÀl till förvaltning. Vi kom dÀrför fram till följande problemformuleringar: Vilka kriterier har familjeÀgda respektive kommunÀgda fastighetsbolag vid identifieringen av antal komponenter? Hur förhÄller sig dessa fastighetsbolag till begreppet rÀttvisande bild i samband med valet av antal komponenter?Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla en förklaringsmodell för vilka kriterier familjeÀgda respektive kommunÀgda fastighetsföretag beaktar vid urskiljning av antal komponenter enligt K3-regelverket.Metod: Studien har ett explorativt syfte eftersom omrÄdet Àr outforskat. Studien har genomförts med en triangulering, dÀr vi först gjorde en pilotstudie dÀr vi tog reda pÄ om fastighetsbolagen hade tillrÀckligt med kunskap för att svara pÄ vÄra frÄgor.

FrĂ„n och med Ă„r 2005 tillĂ€mpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillĂ€mpning av IAS 40 tillĂ„ts företag att vĂ€rdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvĂ€rde eller verkligt vĂ€rde, dĂ€r verkligt vĂ€rde som regel Ă€r det samma som marknadsvĂ€rde. I juridiska bolag tillĂ„ts i dagslĂ€get endast vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde.Syftet med denna uppsats Ă€r att jĂ€mföra och beskriva skillnaderna mellan vĂ€rderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter nĂ€r vĂ€rdering sker till anskaffningsvĂ€rde respektive verkligt vĂ€rde, utifrĂ„n ÅRL:s definition av rĂ€ttvisande bild. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillĂ€mpar och resonerar kring de olika vĂ€rderingsmetoderna. Detta har Ă„stadkommits genom intervjuer med personer företagen sjĂ€lva ansĂ„g vara mest lĂ€mpade.

Efter ett antal företagsskandaler bestÀmde sig Sverige för, som mÄnga andra lÀnder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att trÀda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gÀlla. Svensk kod för bolagsstyrning Àr ett regelverk för företag registrerade pÄ börsen. Den innehÄller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansÀttningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda pÄ i vilket avseende bolag vÀljer att frÄngÄ koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

En analys som gjorts av svenska forskare visar att elevers lÀsförstÄelse och lÀshastighet visar en nerÄtgÄende trend sedan början av 1990-talet (Westlund, 2009). Studier visar dessutom att mÄnga speciallÀrare Àr osÀkra hur de ska undervisa i lÀsförstÄelsestrategier (Klinger et al., 2010). Syftet med studien har dÀrför varit att studera hur speciallÀrare organiserar arbetet för elever som behöver stöd med sin lÀsning. Studien Àr ett exempel pÄ hur speciallÀrare kan skapa förutsÀttningar för elever i Är F-3 att utveckla sina lÀsförmÄgor. Enligt Hoover och Gough (1990) Àr avkodning och  sprÄkförstÄelse nödvÀndiga komponenter för att kunna uppnÄ god lÀsning och god lÀsförstÄelse.

Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och vÀrlden. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, dÀribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden Àr gastric bypass vilken för mÄnga patienter krÀver livslÄnga förÀndringar gÀllande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass Àr dumpingsymtom, vilka delvis kan begrÀnsas utifrÄn Àtbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostrÄd före och efter fetmaoperationer saknas i dagslÀget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och mÄltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgÄtt gastric bypass.Metod: En webbaserad enkÀtundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvÀmlighetsurval.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras pÄverkan pÄ aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att ÄskÄdliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer frÄn dagens finansbransch. Fem analytiker frÄn de större analyshusen samt fem experter frÄn diverse relaterade finansomrÄden har intervjuats. MÄlsÀttningen Àr att granska analytiker utifrÄn dessa tio respondenters olika perspektiv och dÀrmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnÄs genom att fokusera pÄ tre delomrÄden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för pÄverkan pÄ aktiemarknaden (2) samt vilka svÄrigheter de upplever att yrket möter i dagslÀget och en nÀra framtid (3).Studien pÄvisar att variablerna bakom aktievÀrderingarna Àr viktigare Àn vÀrderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys Àr dÀrför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullstÀndiga finansiella teorier.

Bakgrund: En hÀlsosam och varierad kost Àr viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostrÄd som Àr specifikt anpassade för gravida. Rekommendationer gÀllande intag av energi och nÀringsÀmnen skiljer sig mellan gravida och icke gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av jÀrn, folsyra, vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravÄrdcentraler, dessa Àr center för kvinnor som planerar en graviditet eller Àr gravida.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.? Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hÀlsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning utfördes i tvÄ skolor inom Stockholms lÀn. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 Är som deltog. EnkÀten var uppdelad i fyra delar efter frÄgestÀllningarna. Svaren pÄ enkÀten kategoriserades och analyserades för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna  Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade nÄgon sorts vana av tv- och datorspel.

Sveriges skogar fÄr i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.Effektiviteten i uttaget mÄste bli bÀttre för att pÄ bÀsta sÀtt förvalta den rÄvara som man finns och pÄ det sÀttet fÄ ut merenergi och hÄlla kostnaderna nere. Denna rapport Àr ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framstÀllning av vÀterik syntetisk gas för tillverkning avfordonsbrÀnsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbrÀnsle till industrier förenergiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester frÄn grandominerade slutavverkningsbestÄnd iSverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning pÄ hygget, sönderdelning vid avlÀgg eller sönderdelning vidindustri. Den mest anvÀnda hanteringsmetoden för skogsbrÀnsleuttag i Sverige Àr anpassad efter vÀrmeverkens önskemÄlsamt vilka rekommendationer som ges med hÀnsyn till skogsmarkens nÀringsbalans.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) Àr en lÄgkolhydratskost som fÄtt stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket Àr oroliga för hur denna utveckling kommer att pÄverka folkhÀlsan, framförallt dÄ kolesterolnivÄerna i landet under samma period ökat. FöresprÄkarna av kosthÄllningen stÀller sig dÀremot frÄgande till rÄdande rekommendationer och menar att det Àr dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data pÄ hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlÀgga hur en LCHF-kost ser ut gÀllande livsmedelsval och nÀringsintag och utifrÄn det diskutera kosthÄllningen ur ett folkhÀlsoperspektiv.Metod 14 individer som ansÄg sig Àta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vÀgd kostregistrering under tre dagar.

Vi har i den hÀr studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och pÄ sÄ sÀtt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att sÀkerstÀlla sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnÄ ett balanserat beroendeförhÄllande, förutsÀttningarna att skapa egna kundrelationer och stÀrka företagets varumÀrke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss pÄ etableringsstrategin indirekt export med inriktning pÄ piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumÀrken. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.

Fler företag vÀljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav pÄ stora mÀngder dokumentation. Det krÀver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rÀtt dokument i rÀtt version, annars gÄr vÀrdefull arbetstid Ät till att leta. Som hjÀlpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns mÄnga tidigare utförda studier kring omrÄdet. Studier med fokus pÄ hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjÀlp av dokumenthanteringssystem Àr dÀremot av begrÀnsad omfattning. DÀrför har syftet med den hÀr studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter stÀller pÄ ett dokumenthanteringssystem.

För att företag ska fortsÀtta vara konkurrenskraftiga i dagens turbulenta samhÀlle krÀvs att de utvecklar bÄde sina produkter och deras organisation.NÄgot som har fÄtt större och större fokus pÄ senare Är Àr att fokusera pÄ att kvalitetssÀkra bÄde processer och produkter för att minska kostnader.Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar tillförlitligheten av processen för avvikelsehantering inom producerande företag.Projektet genomfördes pÄ BAE Systems HÀgglunds, ett företag med stor kundanpassning, för att förbÀttra kvaliteten pÄ deras process för avvikelsehantering i monteringen.I ett första skede i projektet kartlades hur BAE arbetar i dagslÀget.Detta gjordes med hjÀlp av att intervjua personer som dagligen anvÀnder processen samt en workshop för att ta fram en processkarta.Genom att studera befintlig litteratur inom omrÄdet skapades bÀttre kunskap om vilka faktorer som Àr viktiga vid kvalitetsarbete och avvikelsehantering.I analysen jÀmfördes litteraturen med hur företag arbetar för att identifiera förbÀttringsomrÄden.Rekommendationerna som delgavs företag rör frÀmst att införa gemensamma rutiner över hela företaget för hur avvikelser registreras i deras affÀrssystem.En sÄdan rutin var att införa ett klassificeringssystem för alla avdelningar istÀllet för de tre klassificeringssystemen som finns i dagslÀget.En annan var att standardisera vilka informationsfÀlt som skulle fyllas i för att kvaliteten pÄ avvikelserna skulle bli tillförlitlig. Det togs Àven fram tre nyckeltal för att mÀta processen i framtiden för att se om den förbÀttrats. LÄngsiktiga rekommendationer blev att se över ansvarsfördelningen för respektive avdelning.Detta för att eventuellt kunna avskaffa roller som Àr överflödiga och att ge personalen mer ansvar för Àrenden de registrerar.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.