Ett sätt att organisera arbetet så att elever med lässvårigheter ska utveckla både läsflyt och läsförståelse
En fallstudie från grundskolan
En analys som gjorts av svenska forskare visar att elevers läsförståelse och läshastighet visar en neråtgående trend sedan början av 1990-talet (Westlund, 2009). Studier visar dessutom att många speciallärare är osäkra hur de ska undervisa i läsförståelsestrategier (Klinger et al., 2010). Syftet med studien har därför varit att studera hur speciallärare organiserar arbetet för elever som behöver stöd med sin läsning. Studien är ett exempel på hur speciallärare kan skapa förutsättningar för elever i år F-3 att utveckla sina läsförmågor. Enligt Hoover och Gough (1990) är avkodning och språkförståelse nödvändiga komponenter för att kunna uppnå god läsning och god läsförståelse. Detta blev därför studiens teoretiska perspektiv, vilket ligger till grund för forskningsfrågorna. Fallstudien som metod har använts och datainsamlingen har skett genom både intervjuer och observationer med två utbildade speciallärare.För att analysera det empiriska materialet har metoden tematisk analys använts och resultatet presenteras under fyra övergripande teman. Resultatet visar att elevernas läsförmågor kartläggs och följs upp genom olika tester och samtal om hur arbetet ska kunna bli ännu bättre. Undervisning inom både avkodning och språkförståelse sker kontinuerligt och speciallärarna följer forskningens rekommendationer kring hur undervisningen bör organiseras inom flera områden. Den förberedande lästräningen innehåller exempelvis fonologiska språklekar och bokstavskännedom. Dessutom får eleverna träna på ordavkodning och läsflyt på olika sätt. Parallellt med detta sker ett aktivt arbete med läsförståelsestrategierna i modellen Reciprocal teaching (RT).