Sökresultat:
1593 Uppsatser om Länsstyrelsens rekommendationer. - Sida 63 av 107
Hygien pÄ lunchbufféer - Provtagning och observation pÄ sex restauranger i VÀrnamo kommun
Tusentals mÀnniskor drabbas av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar varje Är. Detta pÄ grund av att restaurangpersonalen i mÄnga fall saknar tillrÀckliga kunskaper i livsmedelshygien. Den viktigaste faktorn för att kunna pÄverka bakterietillvÀxt i livsmedel Àr temperatur. Livsmedelslagstiftningen har inga temperaturkriterier, det Àr livsmedelsföretagarens ansvar att ingen hÀlsofara ska kunna uppstÄ pÄ grund av livsmedel. Hygienkonsulter har sedan tolkat lagstiftningen och arbetat fram rekommendationer för bufféservering.
MĂ€nniskor i arbete ? en studie om hur man skapar en motiverad personalstyrka
I dagens moderna tjÀnsteföretag har kunskap och intern marknadsföring blivit allt mer relevant i syfte att förbÀttra företagets lönsamhet. Humankapitalet Àr en kritisk resurs i tjÀnsteföretag. Vi har dÀrför valt att undersöka detta Àmne med fokus pÄ personalmotivation och belöning. Det finns mÄnga olika alternativ pÄ hur detta interna arbete kan utföras, varpÄ vi har valt att redogöra för nÄgra av dem. Teorierna som anvÀnts har bland annat förklarat den strategiska ledningens roll, samt innebörden av företagskultur, kommunikation och medarbetarnas vÀrderingar.
Nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning
Denna studie om nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning utgör ett examensarbete inom masterprogrammet i MiljövÄrd och fysisk planering pÄ för naturgeografi och kvartÀrgeologi vid Stockholms universitet. Examensarbetet har Àven tagits fram i samarbete med WSP SamhÀllsbyggnad. I dagslÀget tycks det saknas en entydig samsyn över hur nollalternativ i en MKB ska formuleras och hanteras. Med anledning av det har syftet med denna studie varit att utforska vilka förhÄllningssÀtt som finns till nollalternativet i en MKB samt att försöka ge en ökad förstÄelse för hur nollalternativet i en MKB bör hanteras. DÀrför redogör denna studie för vilket syfte och funktion nollalternativet fyller i en MKB tillsammans med de aspekter som bör beaktas vid hanteringen av nollalternativ i en MKB. Studien har genomförts med hjÀlp av fyra olika metoder som gemensamt bör kunna besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. För att bidra med en ökad förstÄelse kopplas den erhÄllna empirin till teorier om förutsÀgelse, osÀkerhet och scenarier i en MKB. Resultatet i studien visar att syftet med nollalternativ i en MKB Àr att sÀtt den tÀnka planen eller projektet i en kontext och fyller dÀrmed en betydelsefull funktion.
Konflikthantering ? hur kan det förstÄs?
Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.
Samordnad prövning av buller enligt MB och PBL : möjlighet till ökad förtÀtning
Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Ăr det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.
Personlig utveckling och kompetensutveckling vid LuleÄ kommuns ÀldrevÄrdsomsorg
Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ĂldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).
Ortsanalys av VĂ€se
?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad
stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra
ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels
Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera
utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse.
VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och
Filipstad. Orten hade Är 2008 1983 invÄnare.
Upplevda problem med projektstyrningsmetoden Scrum i systemutvecklingsprojekt : En studie av Scrums-relaterade problem hos IT- företag i BorlÀngeregion
MÄnga projekt misslyckas och en av anledningarna Àr dÄlig styrning av projektet i allmÀnhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad pÄ kritik av de traditionella metoderna under de senaste Ären, sÄ har det uppkommit flera lÀttrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum Àr den mest kÀnda Agila metoden som anvÀnds idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) stÄr det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.
SjÀlvreglering eller lagstiftning : inom informationssÀkerhet
Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.
BensinefterfrÄgan, skatt och koldioxidutslÀpp : En ekonometrisk studie av privat efterfrÄgan pÄ bensin i Sverigen för Ären 1960-2010
Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.
En hÄrd- och mjukvaras vÀg frÄn beslut till informationsdisk : en utvÀrdering vid Stadsbiblioteket i UmeÄ
Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.
Det sociala samspelet bland de yngsta barnen i förskolan
Uppsatsens syfte Àr studera lÀrares validering och bedömning i kursen svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande nivÄ pÄ olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i frÄga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lÀrarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen Àr baserad pÄ principer frÄn grundad teori och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Sju lÀrare pÄ olika skolor och orter intervjuades.
Katastrofsjukhus : En ny robust typ av fÀltsjukhus
Denna rapport beskriver framtagandet av Katastrofsjukhus, robustare fÀltsjukhus med förbÀttrad standard. JÀmförelse görs mellan det framtagna Katastrofsjukhuset och uppblÄsbara tÀltsjukhus samt standarden i svenska sjukhus. En fÀrdig produkt finns Ànnu inte framtagen och rapporten lÀmnar en hel del lösa trÄdar, men Àr en bra grund för mer omfattande utveckling av konceptet och som en idéstudie till en vetenskaplig avhandling eller annan fortsatt forskning.Problemet med befintliga fÀltsjukhus Àr frÀmst miljön i operationsavdelningen. Detta Àr nÄgot det lagts stor vikt vid och en strÀvan att uppnÄ svensk standard har genomsyrat hela processen. En annan viktig punkt vid framtagandet av Katastrofsjukhus har varit konstruktionens vikt, vilket Àr tÀltsjukhusens största fördel.
Bibliotek pÄ Internet : en undersökning av elektroniska biblioteks hemsidors form, innehÄll, struktur och anvÀndarstöd
<p>This explorative study examines approximately one hundred electronic library homepages. It focuses on four aspects: form, content, structure and user support. Form relates to the presentation of information and is concerned with the relationship between text and graphics. Content refers to the type of information and services that an electronic library offers. Structure is concerned with the guiding principles that have motivated the grouping of information and services on the homepages.
Finns det evidens för att ta bort visdomstÀnder i underkÀken i förebyggande syfte? - en litteraturstudie
Bakgrund: AvlÀgsnandet av visdomstÀnder Àr ett av de mest frekventa ingreppen pÄ oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det Ärligen extraheras 100 000 visdomstÀnder i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i mÄnga fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlÀgsnande innebÀr en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstÄr. Denna ÄtgÀrd Àr Àn idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tÀnder dÀr patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand mÄste bl.