Intresseområdet i detta examensarbete är särskoleelever som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och saknar förmåga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssätt för att kunna samspela med andra människor och för att kunna delge sina tankar och känslor. Särskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssätt. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några lärare på särskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt varje barn och ungdom de arbetar med ska använda.Den teoretiska utgångspunkten är begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien är kvalitativ med intervjuer av lärare som arbetar på särskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.Resultatet visar att de intervjuade lärarna vid särskolorna prövar sig fram genom observationer och använder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt deras elever ska använda.

Den svenska hälso- och sjukvården har förändrats i takt med att välfärdssamhället har byggts ut sedan andra världskriget. Trender och modeller har påverkat styrning och organisering vilket har fått konsekvenser för arbetets utformning för dem som är verksamma inom området. Denna studie har, med hälso- och sjukvårdens förändring som bakgrund, undersökt hur personalfunktionens uppdrag förändrats i organisationen Landstinget i Uppsala län under drygt trettio år. Metoden har varit empirisk studie i form av intervjuer av individer som varit verksamma inom personalfunktionen i organisationen under en lång tid. Studien har lett fram till följande slutsatser:Personalfunktionen inom Landstinget i Uppsala län har under drygt trettio år gått från att vara administrativ till att vara en typ av expertfunktion.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Studiens syfte är att få en djupare insikt i hur fem lärare arbetar och förhåller sig till ett utdrag ur dagens läroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lärarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.Den bakgrund som uppsatsen vilar på, tar sin utgångspunkt i läroplansforskningen som i sin tur är uppdelad i tre områden; den normativa läroplanen, den dolda läroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte är den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs där samtliga lärare ger uttryck för sina åsikter och berättar om sina olika arbetssätt i relation till det utdrag som gäller för studien.I diskussionen redovisas att de intervjuade lärarna har en positiv och likvärdig inställning till utdraget ur läroplanen. De är måna om att sträva efter att ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov i undervisningen.

Uppdraget för detta examensarbete består i att utveckla en användarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet är att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer på ett framgångsrikt sätt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. Utgångspunkten för detta arbete är att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som är en prototyp av en utvärderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiområdet på AB Volvo. Målsättningen är att stödja designarbetet så att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk måluppfyllnad ingår i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvärdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter från VPS assessment in i en generell designprocess.

Med ett energikombinat vid Lillesjöverket vill Uddevalla Energi energieffektivisera samt sänka temperatur på återkommande fjärrvärmevatten, för att kunna utnyttja rökgaskondensorn effektivare. Uppdraget var att utreda mängden tillgänglig energi under sommarhalvåret och utföra en matematisk kalkyl som ska ligga till grund för val av tork. Valet stod mellan två alternativ av tork där storlek på värmeväxlararea och investeringskostnad skilde dem åt. Sedan följde dimensionering av fjärrvärmeledning samt cirkulationspump från fjärrvärmenätet till tork. Syftet var att ge Uddevalla Energi ett tekniskt beslutsunderlag för val av storlek på tork samt dimensionering av energiöverföring till densamma.

Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag.

Mitt uppdrag var att undersöka om det fanns potential att förbättra en befintlig prototyp som Actegra AB hade utvecklat. Prototypen är ett system för att övervaka delar i konstruktioner, t.ex. takstolar, broar med mera. Detta sker genom avläsning av en rad trådlösa givare som sedan skickar data till en gateway som är ansluten till Internet. Gatewayen har i sin tur en websida där användaren enkelt kan läsa av datat via dator eller t.ex.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur fem lärare uppfattar sitt läraruppdrag. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Min övergripande frågeställning är: Hur uppfattar fem utvalda lärare sitt läraruppdrag och hur förhåller sig deras uppfattningar till det som framhålls om uppdraget i styrdokument och litteratur? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ surveyundersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Styrdokumenten fokuserar på att läraruppdraget går ut på att vara kunskapsförmedling och att utveckla elevernas etiska förhållningssätt.