Kunskapsöverföring har ansetts vara av vikt inom företag och organisationer för att bevara kunskapen, informationen och för att kunna förmedla den vidare till andra medlemmar. Studiens primÀra syfte var att genom forskningsteorier och intervjuer effektivisera RÀdda barnens Ellen och Allan projekt i deras kunskapsöverföring. 5 aktiva medlemmar inom Ellen och Allan projektet intervjuades samt 1 kontrollintervju genomfördes med en rutinerad projektledare frÄn Svenska kyrkan, för att fÄ fram dennes syn pÄ projektets nuvarande situation gÀllande kunskapsöverföring.     Resultatet visade att det finns en viss otrygghet i rollerna och framförallt hos projektledarna, som inte har nÄgon specifik roll- eller uppdragsbeskrivning. Genom resultatet kunde vi Àven se att kunskapsöverföringen bör vara ett ingÄende moment i organisationens projektbeskrivning för att det ska fungera pÄ bÀsta sÀtt. Fysiska möten och god kommunikation mellan deltagarna bör Àven prioriteras för att effektivisera kunskapsöverföringen inom projektet..

DÄ dagens samhÀlle mer och mer styrs av nÄgon form av informationssystem, stÀlls det ocksÄ krav pÄ att medborgarna numera Àven ska kunna identifiera sig i den digitala vÀrlden. SamhÀllskritiska tjÀnster som adressÀndring, bankÀrenden och deklaration har förflyttats in i den digitala vÀrlden i besparingssyfte dÄ företag och verksamheter söker effektivare och mer lönsamma lösningar för dess verksamheter, och sÀker identifikation blir sÄledes viktigt för framtidens handel via elektroniska tjÀnster. Det Àr inte bara sjÀlva identifieringen som Àr av vikt för processen, utan Àven hur en identitet kan sÀkerstÀllas pÄ sÄ vis att det verkligen Àr rÀtt person som döljer sig bakom den elektroniska identiteten. UtifrÄn detta Àmnas denna rapport pÄvisa huruvida det faktiskt finns nÄgon anvÀndbarhetsrelaterad problematik med den nuvarande e-legitimationen.För att ge svar pÄ den forskningsfrÄga och uppfylla studiens syfte kommer en deduktiv ansats att antas i rapporten. Denna ansats sker med hjÀlp av enenkÀtundersökning med bÄde kvantitativa sÄvÀl som kvalitativa inslag, och slutligen utmynnar detta i att forskningsfrÄgan besvaras..

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till lÀroplanen. Avsikten Àr att studera hur lÀroplanen omsÀtts och pÄ vilket sÀtt den blir synlig i olika vardagshÀndelser. Forskningsstrategin Àr kvalitativ och dÀr har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att stÀllas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick frÄn lÀroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Bakgrund: Flertalet företag verkar idag i en turbulent miljö och den bransch som har kommit att symbolisera turbulens genom media Àr IT-branschen. Teknologins snabba utvecklingstakt kan ses som den drivande faktorn till dess turbulenta omvÀrld. En dynamisk miljö förordar att möjligheter bör tas till vara och lyhördheten för signaler pÄ marknaden kan vara av vikt. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra till förstÄelse om och hur strategiutformningsprocessen kan bidra till företags framgÄng i en turbulent miljö. Genomförande: Vi har intervjuat tvÄ mjukvaruföretagsleverantörer, ett som har haft framgÄng och ett som har haft tillbakagÄng lönsamhetsmÀssigt de senaste Ären.

ProblemomrÄdet för denna studie grundas i statistik som visar pÄ att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen pÄ ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vÄrd och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanstÀllning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsomrÄde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt Àr att besvara frÄgestÀllningen, hur vanligt förekommande Àr gingival retraktion vid ortodontisk behandling? Nollhypotesen var, gingival retraktion har inget samband med ortodontisk behandling. Sökning gjordes pÄ en databas (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/) för vetenskapliga artiklar inom medicin. Denna systematiska översikt gjordes av en observatör, för att minska risken av en godtycklig och ostrukturerad bedömning av studier, anvÀndes riktlinjer frÄn SBU ( Statens beredning för medicinsk utvÀrdering, Sverige). Av 186 artiklar valdes 16 ut för att delta i granskning. Ur resultatet frÄn de tre studierna med bÀst omdöme kom tvÄ fram till ett negativt samband mellan utförd behandling och retraktion av gingiva.

Syftet med arbetet har varit att fÄ redskap till att förbÀttraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstÄ ochbehÀrska tallinjen samt att kunna rÀkna subtraktion med tiotalsövergÄng.Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, frÀmstsubtraktion.Med hjÀlp av diagnoser, brÀdspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen Àr ett redskap, som lÀrare i skolan borde lÀgga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlÀtta elevers förmÄga att behÀrskasubtraktion med tiotalsövergÄng. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmÄgan attrÀkna subtraktion. Resultaten tyder pÄ att de elever som har goda resultat isubtraktion har en linjÀr taluppfattning. Vi ser att resultatet av vÄrundersökning pekar pÄ att brÀdspelet, Chutes and Ladders, Àr ett anvÀndbart redskapför elever, som Ànnu inte har en vÀlutvecklad linjÀr inre tallinje..

Syftet med denna undersökning Àr att studera vilken betydelse grammatiken har i svenskundervisningen pÄ högstadiet. Min undersökning bygger pÄ tidigare forskning och empiriska undersökningar i form av intervjuer och enkÀter med lÀrare och elever som Àr verksamma i grundskolan. De resultat som framkommer i undersökningen visar att det Àr framförallt renodlade sprÄklÀrare som lÀgger en relativt stor vikt vid grammatikundervisningen. SprÄklÀrarna anser att den svenska grammatikens fördelar Àr dess metasprÄk men ocksÄ hjÀlpen som grammatiken kan ge eleverna nÀr de lÀser frÀmmande sprÄk. LÀrare som endast undervisar i svenska ser inte nyttan som eleverna kan ha av den svenska grammatikundervisningen i andra sprÄk.

Fetma utgör ett folkhÀlsoproblem. Fokusering pÄ vikt och olika risker med fetma Àr otillrÀckligt för att förstÄ hur personers hÀlsorelaterade livskvalitet pÄverkas. Studiens syfte var att beskriva sjÀlvskattad hÀlsorelaterad livskvalitet hos personer med fetma. Kvantitativ ansats valdes och 100 personer med ett BMI mer Àn 30 besvarade ett sjÀlvskattande instrument, SF-36. Dataanalys genomfördes med korrelations test för att fÄ styrkan i samband mellan variabler.

Det finns i dag i samhÀllet ett stort behov av ekonomisk information, framför allt bland intressenterna, att ett rÀttvisande vÀrde av företagets tillgÄngar visas. Av företagets omsÀttningstillgÄngar Àr varulagret oftast den mest svÄrvÀrderade tillgÄngen. Att faststÀlla det rÀtta vÀrdet av ett varulager Àr av stor vikt i detaljhandelsföretag eftersom detta Àr en vÀsentlig balanspost i företagets redovisning. Syftet med min uppsats var att klargöra om detaljhandelsföretags val av vÀrderingsmetod visar ett rÀttvisande vÀrde av företagets varulager. Uppsatsen syftade Àven pÄ att identifiera möjliga bedömningsproblem som kan uppkomma i samband med vÀrderingen av varulagret.

Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare pÄ tekniska förvaltningen i LuleÄ. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste Ären och kom fram till att Kulturens hus inte bara Àr de senaste större byggprojektet utan Àven det största pÄ mÄnga Är. NÀr vi sökte litteratur kring Àmnet projektstyrning fann vi ett fÄtal tidigare skrivna uppsatser dÀr man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var nÄgot vi fann Àven gÀllde LuleÄ kommun efter att vi lÀst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde pÄ projekteringen av Kulturens hus. UtifrÄn detta ville vi titta nÀrmare pÄ och öka förstÄelsen för hur kommuner anvÀnder sig av styrning i projektarbete.

Syfte: Författarna Àmnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförÀndringar. I samband med detta har vi Àven för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen anvÀnds ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundÀrdata. Dessa sekundÀrdata Àr bÄde kvantitativa i form av statistik och rapporter men Àven kvalitativa i form av en intervju vilka Àr utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom Àmnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vÄr analys pÄ. Slutsatser: VÄra slutsats Àr att det i nulÀget ej finns tillrÀckliga bevis för att KPO förbÀttrar ett företags produktivitet, frÀmst för att det inte finns en bra metod att mÀta produktiviteten av tjÀnster Àn.

I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlÀrning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat sprÄk och inlÀrning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid sprÄkinlÀrning, sÄsom motivation, Älder och hÀrkomst. Dessa tvÄ huvudÀmnen, rörelse och sprÄk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, dÀr dessa bildar en kombination för andrasprÄksinlÀrning. Jag har funnit en metod för andrasprÄksinlÀrning som utgÄr frÄn rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher.

Funktionalismen och funktionalistiska förklaringar Àr inget som grundutbildningen i sociologi lagt vidare stor vikt vid. Samtidigt finns det indikationer pÄ ett nyuppvÀckt intresse för funktionalistiska förklaringar inom samhÀllsvetenskaperna. Jag vill genom min uppsats göra mig sjÀlv och lÀsaren uppmÀrksam pÄ vad detta kan tÀnkas ha för implikationer pÄ sociologin.Genom att diskutera funktionalism med utgÄngspunkt ur Talcott Parsons och Robert Merton försöker denna uppsats finna ett ursprung till den funktionalistiska förklaringen. Vidare görs i denna uppsats ett försök till en grÀnsdragning funktionalistiska förklaringar och teleologiska förklaringar emellan. Yttermera utredes möjligheterna om funktionalistiska förklaringar kan anses kausalt giltiga.

Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.