Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhÀlle. För mÄnga företag har detta inneburit att verksamheten fÄtt en alltmer internationell karaktÀr. Internationaliseringen krÀver nya kontakter och företagen stÀlls inför nya utmaningar dÄ de möter mÀnniskor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund vÀcktes intresset för vÄrt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktÀr vid utlÀndska affÀrsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, dÀr respondenten pÄ respektive företag har en framtrÀdande roll vid internationella samarbeten.

RFID-tekniken har under de senaste Ären uppmÀrksammats allt flitigare av företag som tror sig ha anvÀndning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken Àr tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att mÄnga sÄdana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister Àr starkt varierande.Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmÀrksammats av de företag inom denna kategori som redan idag anvÀnder tekniken. Arbetet har bestÄtt av intervjuer av ett antal sÄdana företag och Àven av leverantörer av RFID-utrustning.De företag som ingÄr i undersökningen inte upplevt nÄgra av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det krÀver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem..

Samfundet Jehovas vittnen avsÀger sig blodtransfusion pÄ grund av sin religiösa tro. SjukvÄrden stÀlls inför etiska problem nÀr det uppstÄr en situation dÄ patienten behöver blodprodukter. För vÄrdaren uppstÄr etiska konflikter mellan viljan att rÀdda liv, medicinska och juridiska aspekter samt patientens autonomi. Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa de etiska problem som vÄrdaren kan möta i sjukvÄrdspraxis. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie och bygger pÄ fyra vetenskapliga artiklar och en avhandling.

De senaste Ärens forskning har tydligt visat pÄ elevers svÄrigheter att utveckla begreppsförstÄelse inom ÀmnesomrÄdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lÀrare i nÄgra svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nÄ uppsatta kunskapsmÄl. De intervjuade lÀrarna bekrÀftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svÄrt att utveckla begreppsförstÄelse inom den grundlÀggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begrÀnsad förmÄga att, pÄ basis av genetisk kunskap, ta stÀllning i frÄgor som rör gentekniska metoders tillÀmpningar.

Syfte: Att fÄ en djupare förstÄelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lÀrandet för byggelever pÄ gymnasieskolans byggprogram. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat för att fÄ besvarat i min undersökning Àr: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut pÄ byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jÀmfört med det som eleven fÄr utföra?Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ undersökning dÀr data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare pÄ byggföretag.Resultat: Det framgÄr i studien att handledarna oftast Àr outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet Àr relaterat till att handledarutbildning inte efterfrÄgas frÄn skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahÄlls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att Àven om man försöker arbeta med god pedagogik sÄ finns inte tiden för detta alla gÄnger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgÄr inte i studien.

This report describes the development of a system for controlling documents. The report starts with a problem description which the company wants an intranet-based solution for. The report then continues to describe the development phase for the different parts of the system which results in a complete system. The company that wanted this system is called Orbit One and is located in Ronneby, Sweden. They have had a problem with old documents circulating in different versions and in different binders.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som pÄverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen Àr en kvinna pÄ 3-4 mÀn. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som mÀn uppmÀrksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmÀrker sig i lika stor utstrÀckning som mÀn. MÀn med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet sÄsom t.ex.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

I dagslÀget pÄgÄr en debatt kring onödiga kostnader inom byggbranschen. Denna rapport visar ett exempel pÄ hur onödiga kostnader kan uppstÄ i ett byggprojekt och vad de beror pÄ. För att undersöka problem och eventuella följdkostnader har vi granskat samarbetet mellan Skanska och Kadoprefab nÀr det gÀller prefabricerade byggelement i trÀ till projektet Kv. Gruvan i Nyköping. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av intervjuer, studiebesök och diskussioner med berörda parter för att fÄ en opartisk bild.

Dust that arises during the construction process is called ?construction dust?.People who are exposed for construction dust for a long period of time are atrisk to develop several forms of lung problems, allergies and cancer. Todayconstruction dust is a huge problem during the production in SkanskaÂŽsrenovation projects. Every day workers are exposed of the unhealthyconstruction dust and it can cause lung problems and diseases after 10-30years. This is a problem that must be taken into account to obtain a betterworking environment on SkanskaÂŽs building sites.Skanska Sweden AB has given two students the task to investigate possibleproblems about the spreading of construction dust.

Enligt oss sÄ Àr det största problemet med att processuellt generera en pseudo-oÀndlig spelvÀrld i realtid Àr att fÄ genereringen att ske sÄ sömlöst som möjligt samtidigt som vÀrlden upplevs som konsekvent. För att finna lösningar pÄ detta problem sÄ analyserar vi andra studier och spel som utnyttjar processuell generering. Vi anvÀnder sedan de metoder och tekniker vi funnit för skapandet av en egen applikation för att fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa fungerar i praktiken och hur mycket varje metod pÄverkar prestandan. I vÄr slutsats beskriver vi de problem vi fann, deras orsak och ger förslag pÄ lösningar. PÄ grund av studiens tekniska karaktÀr sÄ riktar den sig frÀmst till programmerare.

FrÄn och med den första juli Är 2007 skall köparen redovisa mervÀrdeskatt vid inköp avbyggtjÀnster frÄn ett annat byggtjÀnstföretag. RegelÀndringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som Àr ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter.Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den omvÀnda momsen bokförs i svenskabyggtjÀnstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos sÀljande ochköpande byggtjÀnstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslÄ hur denomvÀnda momsen bör bokföras i byggtjÀnstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjÀnstföretag, revisorer samt Skatteverket.Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rÄdande mervÀrdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser Àven de problem som finns med att tillÀmparegelverket och hur de berörda parterna förhÄller sig till dessa problem.

I den hÀr kandidatuppsatsen betraktar vi ett illa stÀllt Cauhy-problem för vÀrmeekvationen i tunna vÀggar. Problemet kan matematiskt formuleras som: givet brusiga mÀtningar u x(L, t) och u(L, t) av ux(L, t) och u(L, t) lÀngs linjen x = L bestÀm lösningen för u(x, t) för 0 ? x, dÀr u uppfyller vÀrmeledningsekvationen ut = ((x)ux)x. Problemet dyker upp i mÄnga tillÀmpningar nÀr man vill uppskatta en temperatur men att en direkt mÀtning inte lÄter sig göras. Man mÀter en temperatur pÄ ett annat stÀlle och berÀknar temperaturen i den punkt man Àr intresserad av. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att undersöka det inversa vÀrmeproblemet i en vÀgg med flera lager.

Syftet med detta projekt Àr att nÀrmare studera vilka generella tekniska problem som kan förekomma vid instudering av DutilleuxŽs sonatine för flöjt och piano, samt hur dessa kan lösas. För att fÄ reda pÄ vilka generella tekniska problem som kan förekomma har jag valt att föra samtal med flöjtister pÄ proffessionell nivÄ och observera mina repetioner/min egen övning. Resultatdelen tar upp olika aspekter av teknisk problematik. NÄgra exempel pÄ detta Àr: Att hitta ett flöde i först satsens rytmiskakonstruktion, ha en flexibel embouchure pga. sonatinens stora register omfÄng samt förslag pÄ alternativgrepp om greppkombinationen Àr mer komplicerad, eller förslag pÄ alternativgrepp för att lyckas Ästadkomma en bÀttre intonation..

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier elever vÀljer nÀr de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i Ärskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. UtifrÄn elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda pÄ vilka strategier de valt att anvÀnda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade pÄ flera olika lösningsstrategier.