Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av lÄngvarig smÀrta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestÄende av introceptiv exponering och avslappning för patienter med lÄngvarig smÀrta. Studien anvÀnde en single-subject design dÀr sex smÀrtpatienter genomgick en sex veckor lÄng individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förÀndringar gÀllande grad av acceptans samt upplevd smÀrtintensitet, i andra hand förÀndringar gÀllande smÀrtrelaterad Ängest, rörelserÀdsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbÀttrad funktion, minskad smÀrtintensitet, minskad smÀrtrelaterad Ängest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserÀdsla.

Det övergripande syftet med studien Àr att utvÀrdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft pÄ deras förmÄga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvÀrderas Àr det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien anvÀnds en brukarorienterad modell för att fÄnga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och Äsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med tvÄ kuratorer som jobbar pÄ infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkÀtundersökning riktad till de tidigare patienterna.

I Sverige och Norge har 3-5 % av alla barn diagnosen ADHD. Diagnosen innebÀr i huvudsak svÄrigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och uppmÀrksamhet. Barnen kan Àven ha motoriska svÄrigheter, dÄ en sjukgymnastisk utredning kan göras. Syftet med studien Àr att belysa svenska och norska sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av bedömning och behandling av barn med ADHD med motoriska svÄrigheter. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av svenska och norska sjukgymnaster.

Syftet med uppsatsen var att studera hur kvinnliga klienter vid ett LVM-hem ser pÄ sin behandling utifrÄn mÄl och behandlingsbehov, samt att jÀmföra hur personalen arbetar med behandlingen utifrÄn mÄlen och behoven. Syftet delades in i tvÄ underliggande frÄgestÀllningar: 1) Hur beskriver kvinnor vid ett LVM-hem sin problematik och behandling enligt LVM? 2) Hur arbetar personalen med klienternas problematik genom behandlingen? Studien utgick frÄn en induktiv ansats och vi genomförde kvalitativa intervjuer med bÄde klienter och personal vid ett LVM-hem. Resultatet av studien har hÀrletts frÄn intervjuerna genom innehÄllsanalys, tidigare forskning och teorin om kÀnsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visade att klienterna var nöjda med vad de sjÀlva definierade som behandling, medan personalen ansÄg att klienterna inte hade kunskap i vad som inrymdes i behandlingsbegreppet. I sÄvÀl klient- som personalintervjuerna framkom det att klienterna var motiverade till förÀndring.

KnÀartros Àr ett globalt och vanligt förekommande problem som Ärligen kostar samhÀllet enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder relaterat till trÀning som behandling för att lindra smÀrta hos vuxna patienter med knÀartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades pÄ analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att trÀning som behandlingsalternativ vid knÀartros Àr en tidskrÀvande behandling. Positiva följder som reducerad smÀrta och stelhet uppnÄs först efter sex till Ätta veckors trÀning, medan förbÀttring av livskvalitet visade sig tidigare.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.

FÄ studier har undersökt behandlingsutfall efter lÄng behandling av Àtstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt pÄ behandling (Completers). Det Àr dÀrför betydelsefullt att identifiera vad som kÀnnetecknar andra patientgrupper. Studien jÀmför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte Àr att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har anvÀnts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förstÄelse och fÄ en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebÀr. Vi har sökt förklaringar pÄ vad som menas med de begrepp man anvÀnder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprÀtthÄlla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, Àven begrepp sÄsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstÄ vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmÀnhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, Àven har vi sökt en vidare förstÄelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och observationer, dÀr metoden har varit av kvalitativ art.

Störande passagerare kan utgöra ett flygsÀkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sÄdana passagerare pÄ sina flygningar Àr att upprÀtta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sÄdana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta Àr en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestÀmmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som Àr ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillÄten behandling av personuppgifter Àr att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sÄdan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen pÄ huruvida svartlistning Àr tillÄten utan medgivit samtycke.KÀrnfrÄgan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga sÀkerheten vÀger tyngre Àn passagerarens skydd mot krÀnkning av sin personliga integritet.

SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjÀrntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade pÄ sjÀlvrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jÀmfördes överlevarnas mentala och fysiska hÀlsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. DÀremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan pÄverka livskvaliteten negativt. StrÄlbehandling och cytostatikabehandling kan pÄverka tillvÀxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulÀra komplikationer. Behandlingarna tycks ocksÄ pÄverka fysisk och kognitiv funktion.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av krÀnkande behandlingar i skolan genom elevers berÀttelser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser pÄ tvÄ olika skolor. Eleverna har fÄtt skriva en berÀttelse dÀr de sjÀlva har blivit utsatta för en krÀnkning. Metoden i vÄrt arbete har varit att analysera elevernas berÀttelser, dvs. vi har anvÀnt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av krÀnkande behandling.

Cancer Àr den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 Är. Detta Àr en tid som prÀglas av fysisk och psykisk utveckling, dÄ unga söker efter identitet och sjÀlvstÀndighet.  Studier har visat att under pÄgÄende behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras frÄn sin normala omgivning. De unga pÄpekade vikten av att bli sedda och lyssnade pÄ av vÄrdpersonalen, de beskriver Àven betydelsen av att vara delaktig i sin vÄrd. Antalet unga canceröverlevande ökar och mÄnga av dem kÀnner sig övergivna efter utskrivning, vilket spÀder pÄ det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien Àr att beskriva ungas, 15-25 Är, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter fÀrdig behandling till friskförklaringen som Àr efter fem Är.

Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillvÀxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillvÀxt hade nÄgot samband med Älder vid insÀttande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst tvÄ Är inkluderades.Journalkopior inhÀmtades frÄn Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala lÀns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillvÀxtkurvor, kön, diagnos och Älder. Kurvorna granskades med hjÀlp av enutformad granskningsmall. Barnens tillvÀxt jÀmfördes mellan Äldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var Äldersgrupperna 6-8 Är samt 12-16 Är signifikant tyngre Ànnormalpopulationen i samma Äldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan Äldergrupperna ilÀngdavplaning efter ett Ärs behandling, dÀr fler barn i Äldrarna 10-16 Är avplanade Àn barn i Äldrarna6-10 Är.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.