N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

I den hÀr uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrÄn sex rikstÀckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjÀlp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berÀttelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen Àr den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och vÀst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina Àr förvÄnansvÀrt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en lÄngsamt förÀndrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vÀndpunkt ? dÀr landet gÄr frÄn att betraktas som ett GrÀnsland till ett Europaland.

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet Àr utfört i Tokyo, Japan, och Àr baserad pÄ metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt Àr ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. LÀsaren kan i form av texter, bilder och skisser pÄ ett enkelt sÀtt följa arbetsgÄngen frÄn projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo Àr med sina 12,4 miljoner invÄnare ofta ansedd som vÀrldens största stad.

HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.

Bakgrund:Entreprenörskap Àr ett ord som ofta anvÀnds i olika sammanhang och med olika innebörd. Detta skapar en viss förvirring kring vad det innebÀr att vara entreprenör. Samtidigt finns det utbredda stereotyper om vem som identifieras som entreprenör och hur denne bör agera. Den stereotypa bilden av en entreprenör som finns i samhÀllet Àr att denne Àr en man, nÄgot vi anser pÄverkar kvinnors företagande negativt. I Sverige finns ett stort antal organisationer vars syfte Àr att frÀmja tillvÀxt genom ett ökat antal nya företag.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra lÀnder i vÀrlden, dÀr resesyftet inte Àr arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen sÄ har sekundÀr data i form av en rapport frÄn SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, dÀr statistik och fakta pÄ svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda pÄ genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frÄgor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mÄl och förvÀntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fÄtt fram har sedan stÀllts mot teorier pÄ bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram frÄn den sekundÀra datan visade att Sverige likt resten av vÀrlden Àr pÄ vÀg in i en emigrations-era och att vi likt mÄnga andra nordiska lÀnder har en stigande siffra vad det gÀller emigration, och att denna siffra till stor del bestÄr av unga personer.

Idag byggs det i stÀder allt oftare med hÄllbarhet i Ätanke. Allteftersom forskare hittar nya sÀtt att mÀta konsekvensen av vÄr slösaktiga livsstil blir risken med klimatförÀndringar ett faktum. DÀrför har Sveriges regering nyligen investerat stora summor pengar för att bedriva det största hÄllbarhetsprojektet i landets historia, Norra DjurgÄrdsstadsprojektet. I projektet har man satt som mÄl att sÀnka emissioner och energianvÀndning genom att bygga system för kÀllsortering, energisparande, utrymmen anpassade för cykelpendlare och lÀtt tillgÀnglig kollektivtrafik. Men dÄ begreppet hÄllbarhet Àr relativt nytt genomgÄr den en stÀndig bearbetning och utveckling.

SyfteI min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jÀmföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sÀttet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstÀrks.MetodDiskursanalys av tvÄ lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en mÄnad innan och tvÄ mÄnader efter spelarnas genombrott.ResultatDet har mellan de tvÄ undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förÀndring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framtrÀder dÄ det kommer till beskrivningen sÄvÀl av idrottarens prestation som av hennes person.Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de portrÀtteras ocksÄ olika pÄ ett avgörande sÀtt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har nÄgon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsÄr lyser alla med sin frÄnvaro.

SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anstÀlla och utbildainterna jobbcoacher. Coachernas huvudmÄl skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsÀttning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteÀr att den Àr anstÀllningsbar, sÄ vÀcktes för oss intresset att undersöka vad anstÀllningsbarhetinnebÀr ur jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frÄgan kring hur jobbcoacherna kancoacha pÄ ett förtroendefullt sÀtt aktualiserats dÄ det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning pÄ Arbetsförmedlingens jobbcoacher i media. Kritiken harfrÀmst riktats mot hur jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete dÄ lÄgkonjunkturrÄder, med brist pÄ arbetstillfÀllen som följd.

Ett första intryck Àr viktigt i alla sammanhang. Det Àr det första intrycket som pÄverkar ens kommande uppfattningar. Att ge mÀnniskor ett bra vÀlkomnande Àr viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra vÀlkomnande kan man skapa goda förutsÀttningar till att folk fÄr en god instÀllning för den plats man kommit till. I dagens samhÀlle Àr bilen ett av de vanligaste sÀtten att ta sig fram pÄ och det Àr ocksÄ med bilen som mÄnga anlÀnder till nya platser.

Studiens syfte har varit att fÄ kunskap om hemlösa klienters syn pÄ sin boendesituation. Samt att fÄ fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förÀndring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas pÄ Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara syftet. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med sju personer som för nÀrvarande bor pÄ ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förÀndringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet.

Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar pÄ sju stycken frÄgestÀllningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begrÀnsas till det indirekta Àgandet av utlÀndska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgÄngspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa Àr Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.FrÄgan vi stÀllt oss i vÄr problemformulering Àr huruvida ett ökat utlÀndskt Àgande kan, eller kanske redan har, pÄverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan pÄ verksamheten. Vi vill vidare ta reda pÄ hur dagens fastighetsbolag ser pÄ dessa investerare.Fastigheter Àr ett unikt tillgÄngsslag men har inte samma effektiva prissÀttning och likviditet som aktier och obligationer.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken Àr revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har genom Ären genomgÄtt mÄnga förÀndringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberÀttelse Àr reglerad i RS 709 och Àr kraftigt standardiserad. Denna standardisering Àr föremÄl för mÄnga diskussioner dÀr det ifrÄgasÀtts huruvida dagens utformning Àr den bÀsta.Syftet med uppsatsen Àr att ifrÄgasÀtta dagens utformning av revisionsberÀttelsen baserat pÄ revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags Äsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berÀttelsen kan förÀndras med bakgrund till andra lÀnders utformning eller genom förslag frÄn svenska revisorer, företag och intressenter.

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkÄrens brist pÄ mÄngfald. Den forskningsmetod som anvÀnds Àr kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion dÀr samtliga reportrar och Àven chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger pÄ forskning om mÄngfald inom journalistiken och utgÄr bland annat ifrÄn teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare sÄsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.