Sökresultat:
3366 Uppsatser om Lägesbaserad planering - Sida 18 av 225
Vad brÄkar de om? En konfliktanalys av planeringen av Nya Slussen.
Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i
samband med planeringen av
Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om
konflikter i samband med
planeringsprocesser.
Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde
med syftet att sÀtta
in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen
förklarar teorier om
generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare
förstÄelse för resultatet av
den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp
information, teorier och
begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar
Àmnen sÄ som
planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna
och deras attityder
gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen
försöker sedan att
redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.
Miljöbedömning av översiktsplaner ? en kvalitetsanalys
Ăversiktsplanen Ă€r ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvĂ€ndningen. Eftersom planen ger förutsĂ€ttning för typer av verksamheter som bedöms pĂ„verka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges ocksĂ„ beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmĂ€nheten ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre insyn i planeringsprocessen. Det Ă€r viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt det skapas förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling. Denna studie Ă€r en fallstudie med inriktning pĂ„ att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.
UTOMHUSPEDAGOGIK - UTAN PROBLEM?
Utomhuspedagogik Àr en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste Ären. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den anvÀnds inte i nÄgon störreutstrÀckning pÄ skolorna idag. Syftet med studien Àr att undersöka vad som motiverar delÀrare som anvÀnder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svÄrigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svÄrigheter. Studien genomförs med hjÀlp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger som anvÀnder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgÄr det att det som motiverar pedagogerna Àr framföralltatt de ser förbÀttringar hos eleverna nÀr det gÀller samarbete och koncentrationen.
Rum i marginal : nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten
I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.
Ăr det dĂ€r ett torg? : en studie om upplevelse, anvĂ€ndning & gestaltning
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
3D och kommunal fysisk planering
PÄ senare Är har tekniker för 3D-visualisering fÄtt ett allt mer utbrett anvÀndande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag sjÀlv anvÀnder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, vÀckte frÄgor kring skÀlet till införandet av tekniken, vilka beslut och förvÀntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gÀller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frÄgor. Arbetet bestÄr av litteratursökning efter adekvat forskning i Àmnet, en enkÀt stÀlld till ett litet urval av anstÀllda och politiker i fyra kommuner som Àr medlemmar i ett 3D nÀtverk, en dokumentsökning pÄ samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkÀtundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte Àr medlemmar i ovan nÀmnda nÀtverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att anvÀnda 3D-modeller för ökad förstÄelse och kommunikation mellan tjÀnstemÀn och politiker samt med allmÀnheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.
FrÄn politisk miljövision till aktivt miljöarbete i en kontrakterad bussorganisation.
Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.
Torslanda Utveckling Möjligheter Konflikter
Examensarbete/D uppsats 20 poÀng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..
SpÄrvagn genom ljuva livet
Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hÄllbar utveckling, spÄrvÀg
och stÀders varumÀrke. Med utgÄngspunkt i europeisk planering har en fallstudie
av stÀderna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de
drivkrafter som ligger bakom byggandet av spÄrvÀg.
I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att fÄ en
förstÄelse varför lÀget ser ut som det gör idag. En genomgÄng och förklaring av
begreppet hÄllbarhet görs ocksÄ samt en undersökning kring marknadsföring av
stÀder och begreppet ?place branding?.
En analys av styrande dokument och information frÄn kommunerna har gjorts för
att ta reda hur de motiverar valet av spÄrvagnstrafik med fokus pÄ
hÄllbarhetsaspekterna. Slutligen har resultatet av analysen jÀmförts för att se
vilka slutsatser som gick att dra utifrÄn det insamlade materialet.
NÄgra av slutsatserna Àr att spÄrvagnsbyggande kan anvÀndas som en del i
arbetet för att marknadsföra en mer hÄllbar stad samt att det finns politiska
drivkrafter bakom valet av spÄrvagn som kollektivtrafikmedel..
Kommunikation i den fysiska planeringen - Ett arbete om systemtillit och socialt kapital, Fallet Södra Ălvstranden
Sammanfattning
Bakgrunden till mitt Examensarbete Àr att jag som student pÄ magisterprogrammet
för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i
slutuppgift.
Mitt Examensarbete Àr ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk
planering.
Syftet Àr att studera om och hur planprocessen pÄverkas av systemet, och dess
relationer till medborgarna. Syftet Àr Àven att undersöka hur man kan genomföra
en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Ălvstranden
som anvÀnt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bÄde innehÄller
faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till
systemet i sig.
Mitt examensarbete har följande uppdelning:
? En teoridel dÀr jag beskriver medborgardeltagandets förutsÀttningar, med
bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.
Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet - en fallstudie inom Trelleborg Building Systems
Sammanfattning Titel: Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet ? En fallstudie inom Trelleborg Building Systems Seminariedatum: 2004-06-04 Ămne/kurs: Magisteruppsats i Strategic Management, FEK523,10 poĂ€ng Författare: Martin Borgström, Henrik Hallerby & Niklas Winnert Handledare: Lars Bengtsson Nyckelord: Strategisk planering, produktutveckling, kundbehovsanalys, industriell marknad, organisk tillvĂ€xt, total kravbild Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera vilka förutsĂ€ttningar som fallföretaget Industrial Profiles Nordic har för att kunna organisera och utveckla sin produktutvecklingsprocess mot den totala kravbild som har inverkan pĂ„ denna process. UtifrĂ„n dessa analysresultat avser vi delge ett antal Ă„tgĂ€rdsförslag till ledningen för hur detta utvecklingsarbete kan genomföras och organiseras. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har anvĂ€nts, dĂ€r vi jĂ€mfört olika avdelningar inom divisionen Industrial Profiles Nordic med avseende pĂ„ kundbehovsanalys, produktutveckling samt strategisk planering. Intervjuer har genomförts inom ledningen för affĂ€rsomrĂ„det Trelleborg Buildings Systems samt divisionen Industrial Profiles Nordic.
Ledtidsreduktion vid Motala Verkstad : Genom bÀttre planering och styrning
Detta examensarbete Àr utfört vid institutionen för produktionsekonomi pÄ Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende pÄ genomloppstider i produktionen och ta fram ÄtgÀrder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och vÀntetid. Störst effekt uppnÄs om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten Àr inriktat pÄ dessa tider.Motala Verkstad Àr ett företag med inriktning mot skÀrande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med lÄnga ledtider, varför ett förbÀttringsarbete startat.
KaraktÀrsÀmneslÀrares Äsikter om Àmnesintegrering
Under de senaste Ären har Àmnesintegrering fÄtt större och större plats i gymnasieskolan. Nu nÀr den nya gymnasiereformen gick igenom sÄ blev det Ànnu mera tydligt hur lÀrarna ska efterstrÀva att samarbeta över ÀmnesgrÀnserna. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka Äsikter som karaktÀrsÀmneslÀrare har om Àmnesintegrering. Vi stÀller frÄgor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbÀttringsmöjligheter karaktÀrsÀmneslÀrarna ser med Àmnesintegrering. För att ta reda pÄ Äsikterna har vi intervjuat Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor.
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats
och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft
grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde
riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ
bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara
av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det
intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den
översiktliga planeringen.
Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i
praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt
avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i
förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som anvÀndes i
arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en
enkÀtundersökning.
Resultatet av litteraturstudien och enkÀtundersökningen pÄvisade att det fanns
problem och brister med riksintressesystemet och tillÀmpningen av det, i den
översiktliga planeringen.
De slutsatser som kunde dras var att:
? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgrÀnsade samtliga riksintressen
enligt lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av
tjÀnstemÀnnen angav att kvaliteten pÄ lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial var
bristfÀllig i flera avseenden.
? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och
tillÀmpades i den översiktliga planeringen.
? De statliga myndigheterna, lÀnsstyrelserna och kommunerna saknade
tillrÀckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillÀmpa
riksintressesystemet.
? Riksintressesystemet och tillÀmpningen av det genomfördes inte enligt
intentionerna i gÀllande lagstiftning..
Homo optionis - den vÀljande individen : En studie om unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i Äldrarna 21-26 Är och det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas frÀmst frÄn Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om sjÀlvidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhÀlle dÀr individualiseringen fortgÄr, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsÀtter att pÄverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv sjÀlvorientering och den Äterspeglas Àven vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.