Bostäder och service står idag för den största delen av energianvändningen i Sverige. För att skapa en hållbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömål. I ett av dess delmål förklaras det att till år 2020 bör energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till år 2050. Landet är i behov av energieffektiva lösningar och därmed har uppmärksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat från tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnås. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssäkert hus eftersom det räknas med att konflikter kommer att uppstå i samband med framtidens energikriser.

Anhörigvård benämns idag som en samhällsbärande funktion som i vissa fall ersätter samhällets insatser från hälso- och sjukvård. Att vara anhörigvårdare kan dock innebära konsekvenser för den egna hälsan och livskvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan vara av betydelse för anhörigvårdares livskvalitet vid vård och omsorg av äldre närstående i Sverige. En integrerad översikt användes som metod för att skapa en översikt av kunskapsläget som motsvarade syftet. Sjutton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansats analyserades och byggde upp resultatet.

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning påverkar varumärket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef på Leaf Sverige, en marknadschef på Kraft Foods samt med en ekonomilärare på Europaskolan i Strängnäs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumärke påverkas positivt av en linjeutvidgning när de kärnvärden varumärket står för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning är kannibalisering och urholkning av varumärket. Inga av företagen i studien har ett mätverktyg för att mäta kannibalisering.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 är det lag i Sverige på att det ska serveras näringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar för eleverna, till exempel tidpunkten för måltiden och trivseln i skolrestaurangen, så att de går och äter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivån i skolrestaurangen påverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgå ifrån the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till måltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön på sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkätundersökning genomfördes på tre skolor i en kommun i norra Sverige. Enkäten bestod av 14 frågor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Målet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen är i behov av förändring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrättsliga alternativ som finns att tillgå samt det pågående arbetet inom EU angående en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgångspunkten varit den svenska avtalsrätten och vad som är bäst för Sverige. Materialet som främst använts har bestått av både internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har än så länge klarat sig med den nationella avtalslagen.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda på om regeringen fört en livsmedelspolitik under första världskriget som gjorde att människor led av undernäring, eventuellt svalt. Var det verkligen så att människor svalt, kunde detta i så fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev så förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter närmare: Piteå, Arjeplog och Skellefteå och hur dessa drabbades av Spanskan mellan åren 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter närmare har jag försökt att ta reda på hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan på Spanskans spridning. När det gäller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda på vilka konsekvenser den fick.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.

Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhälsoarbetet?. Samverkan, där handikapp- och patientorganisationer är delaktiga i planering av hälso- och sjukvård har varit aktuellt i mer än 35 år, man utvecklade former för handikappråd redan 1970. Ändå finns det mycket lite empirisk forskning på området. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhålla ett vidare perspektiv genom att jämföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrån frågeställningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer påverkar och vilka former finns för samverkan och hur stämmer dessa med existerande teorier? Arbetet är upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material från Storbritannien, en dokumentanalys av material från Stockholms läns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Syftet med uppsatsen är att hitta och analysera argumenten som användes i debatten angående den regionala försöksverksamheten i Sverige samt undersöka deras validitet rent rationellt. Den har även som syfte att hitta och jämföra argumenten i debatten om Skåne som region och Västra Götaland som region. I bakgrunden redovisas begreppet region och även hur de regionala frågorna växte fram i Sverige och Skåne. Teorin som används för att undersöka om argumentationen är rationell är modellen The Rational Actor. Undersökningen bygger på en argumentationsanalys där argumenten är strukturerade i Pro- respektive Contra-argument.

Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär.