Den svenska befolkningen har pratat om att äga sin lägenhet i över 150 år, något som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 då ägarlägenheter inrättades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska länder så som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. På tre år har media övervakat upprättad byggnation av ägarlägenheter där skilda åsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det är dessa åsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ägarlägenheter som byggts i landet. Det är viktigt att titta på vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhåller sig till varandra.

The report by Boverket (2004), Hållbara städer och tätorter i Sverige - ett förslag till strategi says that large and somewhat intact green areas are better than severalsmall. Linking rural natural areas with the city's green areas, improves the opportunities for recreation and biodiversity (Boverket 2004). To create this, there isneed for a green structure in the city and its surroundings. But how to create this structure and what are the problems with the green areas in the city today? Thescenario that more and more people choose to settle in urban areas is a trend which not appears to decline, and at the same time our green spaces in cities and ruralareas decreases (Boverket 2007).

PROBLEM: En demografisk förändring i form av en ökad kulturell heterogenitet har på kort tid ägt rum i Sverige liksom i många andra länder. Idag har nästan 2 av 9 miljoner invånare i Sverige invandrarbakgrund. När företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av språk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan använda specifika strategier för att nå individer och grupper med invandrarbakgrund på den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som använts är en fallstudie där Folksam varit huvudobjekt.

The main purpose of this essay is to examine if it is possible to identify farms of ?forest Finnish? people in Sweden, by means of an archaeological analysis, comparing the forest Finnish settlement with known none-forest Finnish settlements. This study is based on material excavated from the farms of Grannäs, and Råsjö, in the Swedish provinces of Jämtland and Medelpad. Both farms are dated to the 17th and 18th century. The study itself is divided into three parts, firstly a general study to get an overview of the material, secondly a study of ceramics as an attempt to discern social status and lastly a study of the animal bone material for analyzing the forest Finns? livestock and possible hunting habits.

BIM, Building information modeling, anses idag som det nästa stora arbetssättet som kommer revolutionera arbetet inom byggnads- och anläggningsbranschen. Det tros att BIM kommer förändra hela branschen med allt från entreprenörer och konsulter till statens beställare. Företagen i Sverige tar ett sort ansvar för att utveckla och implementera BIM som arbetsmetod då de idag ser vinsterna som kommer komma med BIM. För BIM är inte bara ett arbetsredskap eller en teknik utan det är en helt annan arbetsmetod som kommer leda till många fördelar. Denna rapport presenterar översiktligt vad BIM är för den som inte riktigt vet vad det innebär och hur nuläget ser ut idag i Sverige inom byggprojektering och även lite i övriga världen.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilka svårigheter elever har i matematik och vad lärarna och eleverna ansåg om matematiksvårigheter. Av olika anledningar väcktes intresset hos mig att undersöka frågan om matematiksvårigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvårigheter. Varför antalet elever som lämnar grundskolan med ett icke godkänt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton åren, i Sverige? Jag vill också se i vilken grad matematiksvårigheter har med elevens etniska bakgrund att göra.

Underrättelsetjänsten har alltid haft som sin  viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje världskrig. I och med murens fall och slutet på det kalla kriget ändrades hoten snabbt. Idag så finns inte längre någon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhället skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och där med även beröra Sverige.I arbetet ställer sig författaren frågan hur den svenska underrättelsetjänsten har förändrats med den förändrade hotbilden och om underrättelsetjänsten är anpassad till de nya krav som ställs på den.

Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan påsjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik frånSvenskt Näringsliv ?Tidsanvändningsstatistik? vilket är genomsnittstal baserat på ungefär210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och långsjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator förkonjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram attarbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Järnvägstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens Järnvägar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för säkerhetsuppföljning av den spårbundna trafiken i Sverige. Avsevärda tekniska förbättringar har lett till betydande ökad säkerhet sista 15 åren. Lok-/tågförare arbetar under särskilda medicinska säkerhetskrav, reglerade enligt järnvägslagen (2004:19) och i Järnvägsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens från vissa av dessa säkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. Företagshälsovården har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

Det saknas en nutida nationell kartläggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrån en enkät besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlägga det barnlogopediska behandlingsläget i dagens Sverige. Målet var att kunna beskriva interventionens karaktär samt vilka metoder och material som används. Enkäten bestod av 30 frågor och riktade sig till logopeder som för tillfället var verksamma inom det barnlogopediska fältet, exklusive barnhabilitering.

REFERATAtt en ridlärare själv ska rida är en allmän åsikt som man ofta stöter på. Ridlärarens egna ridkunskaper och färdigheter uppfattas vara av stor betydelse. Men hur ser det ut i Sverige, rider ridläraren?Det finns idag (2011) 1177 examinerade ridlärare med ?level?, enligt Svenska Ridsportförbundet, i Sverige, som är utbildade för att svara för ridutbildningen på ridskolorna. Till ridlärarens uppgift att ansvara för undervisningen av ridskolans elever så ingår det att vara kompetent och kunnig inom sitt ämnesområde, ridning.Det primära syftet med den här studien är att kartlägga i vilken omfattning yrkesverksamma ridlärare rider i Sverige.

Titel: E-sport och Media: Mötet mellan elektronisk sport och traditionell media Författare: Erik Sjölin & Nicholas Ranégie Uppdragsgivare: Eget ämne Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 499 (exklusive framsida, tacksida, innehållsförteckning,executivesummary, referenslista och bilaga). Syfte: Analysera hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av informant- och respondentkaraktär.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Flera olika behandlingsmetoder för autism finns utvecklade, även om bäst stöd finns för intensiv beteendeterapi (IBT). Variationen i behandlingseffekt inom IBT är dock stor. I Sverige används IBT på förskolor, sannolikt med varierande framgång. 22 förskolor med 24 barn som fått IBT i två år undersöktes retrospektivt med telefonenkäter, och flera faktorer undersöktes för samband med barnens förbättring i adaptiv förmåga under samma period. Integration av träningen i förskolans verksamhet samt tränarens tilltro till metoden samvarierade med behandlingsutfall.