SyfteSyftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika könMetodFör att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet.SlutsatserDenna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen är högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den är ett skydd mot hot utifrån eller om den hotar medborgarna i det svenska samhället. När uppsatsen avslutas har lagen trätt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att träda i full kraft förrän i oktober 2009.Terrorism är ett fenomen som har fått en ny betydelse för människor i det globala samhället. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhället, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under åren från att vara en terrorism där grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium från de stora länderna till att handla om att påverka politiska beslut genom att skrämma civila. Cyberterrorism är ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan då den riktar sig mot det nya informationstekniska samhället som har blivit allt mer sårbart ju längre utvecklingen går.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen är ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rättfärdigas av ändamålet, det vill säga att ge Sverige ett fungerande säkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats är att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det är inte en avgörande eller ensam faktor.

Rapporten undersöker om idén att kombinera digitalsimulerade fysiklaborationer och datorspel till en programvara kallad spellaboration, kan vara till hjälp för den gymnasiala fysikutbildningen i Sverige. Digitalsimuleringar har många goda egenskaper som kan hjälpa användaren till en bättre förståelse om det förlopp som simuleras (Becerra m.fl. 2000). Elever som har studerat fysik på gymnasiet i Sverige, har ofta dålig förståelse för fysiken, något som Bernhard (2000) visar. Fysiklaborationerna är de tillfällen som eleven skall skaffa sig förståelse för fysiken (Fasth m.fl.

Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta?Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening?Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning..

Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används iantimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggandearbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppståmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggandearbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet iarbetet..

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige..

Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001).Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning.Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden..

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien. Vidare är syftet att undersöka olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gällande lagstiftning på området. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med tre revisionsbyråer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjälp av empirin och valda teorier.

Äventyrspedagogik är relativt nytt i Sverige, många vet kanske inte vad det är än, men det har sakta men säkert vuxit sig större genom de 15 år de funnits i Sverige. Det var därför angeläget att bidra med något nytt till området som ännu inte exploaterats tillräckligt. Syftet är att se om äventyrspedagogik stärker kamratrelationer och samarbetsförmåga och genom att intervjua lärare och skicka ut enkäter till elever hoppas vi kunna finna svaret. Resultatet vi fick visade en positiv syn på äventyrspedagogik både från elevernas och lärarnas sida, men hade även sina problemområden, så som brist på resurser..

Studien analyserar försvarsbeslutspropositioner mellan åren 1995 och 2009 och beskriver svensk militär alliansfrihet ur ett säkerhetsgemenskapsperspektiv. Textanalysen visar att propositionerna innehåller säkerhetsgemskapsteorins byggstenar: idealism, säkerhet genom samverkan, realism, konstruktivism, utvecklande av gemenskaper, och en breddad säkerhetsagenda. Tyngdpunkten ligger på gemenskaper, därefter samverkan och realism. Resultatet innebär att Sveriges militära allianfrihet kan förstås som att Sverige strävar efter säkerhetsgemenskaper som säkerhetspolitisk idé och metod för att öka och bevara Sveriges säkerhet. .

SammanfattningDagens globala samhälle innebär att många företag väljer att satsa på marknader i andra länder. Ett problem som kan uppstå är att kommunikationen missförstås av mottagarna och det därigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan väst- och östvärlden och hur de påverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade även till att öka förståelsen för vilka likheter och skillnader som påverkar hur visuella element så som färg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i väst- och östvärlden. I syftet ingick även att ta reda på vilka kulturella skillnader som påverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan användas för att få logotyper att uppfattas som globala i både Sverige och Kina.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland.