Sökresultat:
2871 Uppsatser om Kyrkomöte 2005 - Sida 16 av 192
Ungdomsproffs i fotboll
Under perioden 2000-2011 lÀmnade 3089 spelare svensk fotboll. Av dessa var 107 i Äldern 15-19 och gick till en topp-10 rankad liga i Europa. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att studera ungdomsspelare med en internationell karriÀr. Vi har gjort en kvantitativ analys av vilken klubb de lÀmnade, vart de gick, var spelarna spelar nu och hur mÄnga landskamper de spelat. Resultatet visar att spelarna som lÀmnade frÄn en SEF-klubb har spelat fler A-landskamper och fler Allsvenska matcher i jÀmförelse med spelare som lÀmnat Sverige frÄn en icke SEF klubb.
Logistikens betydelse inom byggsektorn Logistikkvot i Byggkostnad
Detta examensarbete Àr en studie som syftar till att undersöka och belysa vikten av logistikens betydelse inom byggsektorn och dess nödvÀndiga tillÀmpning för byggbranschen. Ett annat syfte Àr att undersöka logistikkvoten i byggnadskostnad inom byggföretaget wÀst-Bygg och jÀmföra de med att par andra byggföretag inom byggbranschen.Det finns studier som visar att det finns stora kostnader i byggsektorn som Àr dold i form av slöseri. I byggbranschen kan detta slöseri vara sÄ högt som 30 % av produktionskostnaden, vilket skulle innebÀra att sÄ mycket som 50 % av byggkostnaden kan vara rent slöseri. Studien (Josephson, Saukkorripi, 2005) visar att dessa kostnader kan sÀnkas betydligt mycket genom att fokusera pÄ att minimera andelen slöseriet.Ett viktigt omrÄde dÀr det finns en stor besparingspotential och förbÀttringsmöjligheter för den vÀl behövande byggsektorn Àr logistik och materialhantering.Byggföretag kan ha stor nytta av att veta sin logistikkvot i byggkostnad för att lÀttare kunna bedöma graden av slöseri och de kan Àven förbÀttra sin lönsamhet och effektivisera byggproduktionen genom logistiska rutiner.Om man hÄrdrar begreppet slöseri i byggprocessen, sÄ Àr det ju egentligen lika med allt som inte tillför ett vÀrde till slutprodukten ur anvÀndarens perspektiv. Men det gÀller att se begreppet ur en positiv synvinkel och försöka hitta de förbÀttringar som kan ge störst effektivitetsvinst (Josephson, Saukkorripi, 2005)..
?Den farliga underklassen? : ? Dagens Nyheters skildring av hÀndelserna i Frankrike under hösten 2005
Under drygt tvÄ veckor hösten 2005 pÄgick det som den svenska pressen kallade för ?vÄldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltsÄ de uppror som bröt ut i mÄnga av de franska stÀdernas förorter. DÄ upproren uppfattades som mer vÄldsamma och mer omfattande Àn andra uppror, fick de stor uppmÀrksamhet i media. UtifrÄn nÄgra teoretiska utgÄngspunkter och med hjÀlp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur hÀndelserna i Frankrike, platsen som hÀndelserna utspelade sig pÄ och mÀnniskorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys stÀller jag mig kritisk till Dagens Nyheters sÀtt att beskriva hÀndelserna och portrÀtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen mÄnga gÄnger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa hÀndelser.
Utveckling genom böcker. Hur lÀrare arbetar med litteratur i klassrummet.
BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..
Historien om den vanliga mÀnniskan
Detta arbete Àr en komparativ studie av fyra historiska lÀromedel i Ärskurs 7-9 utgivna, 1964,1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har Àven lÀroplanerna analyserats och lyfts fram.Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga mÀnniskan framtrÀder i det historiskaskeendet i lÀromedel samt om eventuella förÀndringar kan stÀllas i relation till förÀndringar ilÀroplanerna. AvgrÀnsningen har varit 1800-talet och de mÀnniskor som brukade eller pÄannat sÀtt var beroende av jorden.Resultatet visar en förÀndring i tid delvis baseras pÄ förÀndringar i det akademiskahistoriebruket. De Àldre lÀroböckerna med tillhörande lÀroplaner lÀmnar mycket att önska nÀrdet gÀller framtrÀdandet av den vanliga mÀnniskan. LÀroboken frÄn 1989 beskriver precis somLgr80 utvecklingen utifrÄn mÀnniskan och dÄ Àr den vanliga mÀnniskan i högsta gradnÀrvarande som en faktisk aktör genom den mÄlande beskrivning vilken prÀglar lÀroboken.Den senast utgivna lÀroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enklaanalyserande sÀtt fram mÀn, kvinnor och barn.
Att skriva historia : En kvantitativ studie av tidskriften Allt om Historia 2005-2010
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.
Nitrat i dricksvatten : jÀmförelse av nitrathalter, mellan Ären 1975 och 2005
Ronneby Miljö- och hÀlsoskyddskontor ville genom undersökningen fÄ information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.RiktvÀrdet för nitrat Àr 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett Ärs Älder pÄgrund av risk för methemoglobinemi. JÀmförelsen skulle ske mellan omrÄden prÀglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grÀvda och borrade brunnar. JÀmförelsen skulle Àven ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades pÄ en sammanstÀllning frÄnbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.
Magisterexamensarbete 2005
Jag har alltid fascinerats av kaffekannan i silver, hur tydlig den Àr i sin form och hur den bÀr pÄ en tradition inom anvÀndandet sÄvÀl som utförandet. Det finns en tyst överenskommelse hur en kaffekanna ser ut och hur vi betraktar föremÄl med en tydlig funktion.Ur silversmedens synvinkel fungerar kaffekannan nÀstan som en ikon. Detta Àr nÄgot som hÄller pÄ att försvinna i och med att kaffekannan i silver inte anvÀnds pÄ samma sÀtt i dag som den gjorde förr..
Genusaspekter i Mr. & Mrs. Smith
En uppsats som berör genus i den publikt framgÄngsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jÀmstÀllt. Svaret som uppsatsen kommer fram till Àr att det visserligen har gÄtt framÄt i utvecklingen att se kvinnor och mÀn som jÀmstÀllda men att det Ànnu inte Àr helt jÀmstÀllt i de amerikanska hollywoodfilmerna..
Integralekvationer
Denna skrift Àr huvudsakligen en översÀttning av delar av kompendiet Integral Equations av Yury V. Shestopalov och Yury G. Smirnov (Karlstads universitet 2002), till vilken jag bifogat nÄgra egna exempel och en biografi över Ivar Fredholm. Skriften Àr författad i början av 2005, dÄ jag lÀste kursen "Integralekvationer" för Yury Shestopalov..
Inköpsstrukturen pÄ svenska klÀdföretag : Före och efter ATC- avtalets upphörande
De senaste Ären har textil- och klÀdindustrin genomgÄtt stora förÀndringar. Efter Ärsskiftet 2005/2006 avskaffades det sÄ kallade ATC-avtalet, som innebar reglering av handel med textilier och klÀder. Detta förvÀntades fÄ stora konsekvenser pÄ textil- och klÀdmarknaden dÄ dessa varor kunde flöda fritt frÄn bland annat en sÄ stor textil- och klÀdexportör som Kina. Hotet frÄn Kina gjorde att EU och USA Äterinförde kvoter pÄ vissa textilier och klÀder dÀrifrÄn sommaren 2005. Detta har i sin tur fört med sig konsekvenser för klÀdföretagen.
Hotet som kom av sig: medierapporteringen kring fÄgelinfluensan
FÄgelinfluensan Àr en fjÀderfÀsjukdom som under 2005 började sprida sig frÄn sitt tidigare kÀrnomrÄde Sydostasien vÀsterut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta frÄn tidigare former av fÄgelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos mÀnniskor. NÀr viruset nÄdde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk press. Den hÀr typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste Ären. TvÄ exempel Àr cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspÄdda IT-kraschen vid millennieskiftet.
Hotet som kom av sig: medierapporteringen kring fÄgelinfluensan
FÄgelinfluensan Àr en fjÀderfÀsjukdom som under 2005 började sprida sig frÄn
sitt tidigare kÀrnomrÄde Sydostasien vÀsterut över Centralasien till östra
Europa. Det som skilde denna smitta frÄn tidigare former av fÄgelinfluensa
var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge
den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos mÀnniskor.
NÀr viruset nÄdde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk
press. Den hÀr typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste
Ären. TvÄ exempel Àr cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den
förutspÄdda IT-kraschen vid millennieskiftet. Kring kriser och katastrofer
hÀnder det att medierna eskalerar och verklighetsbilden riskerar att bli
skrÀmmande.
Effektivisering av korta cirkulationen Pappaersmaskin 2 Stora Enso Hylte Bruk
Stora Enso Hylte Bruk Ă€r ett tidningspappersbruk belĂ€get i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 frĂ„n dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper Ă„tgĂ„r stora mĂ€ngder energi i form av vĂ€rme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt frĂ„n 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trĂ€dde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.ĂndamĂ„let Ă€r att frĂ€mja en effektiv energianvĂ€ndning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-Ă„rigt program för energieffektivisering. Deföretag som Ă€r kvalificerade att ingĂ„ i programmet och klarar av de krav som stĂ€llsbefrias frĂ„n elskatten.Som en del av det hĂ€r programmet ingĂ„r att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlĂ€mnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga pĂ„ Hylte Bruk ingĂ„ som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar pĂ„PM2 genom mĂ€tning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 Ă„r, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gĂ„tt mot delvisstĂ€ngda ventiler samt förutsĂ€ttningarna i form av produktion har Ă€ndrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestĂ„ av: lĂ€gretryckhöjd, mindre flöde, pump med bĂ€ttre verkningsgrad, eller en kombination avovanstĂ„ende exempel.De förslag som har en Ă„terbetalningstid kortare Ă€n tre Ă„r ger tillsammans enenergibesparing pĂ„ 1 375 000 kWh/Ă„r, vilket motsvarar mer Ă€n ÂŒ av vadpumparna förbrukar idag.Om istĂ€llet alla de förslagen som Ă€r framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/Ă„r, dettaskulle dock innebĂ€ra en större investeringskostnad vilket resulterar i en lĂ€ngreĂ„terbetalningstid..
IFRS 3 : Vad har de nya redovisningsreglerna kring goodwill fÄtt för konsekvenser?
FrÄn och med i Är (2005) ska alla noterade koncernföretag tillÀmpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte lÀngre ska skrivas av utan Ärligen nedskrivningstesta. Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fÄtt..