Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmÄgor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta mÀnniskor Àr grunden för all mellanmÀnsklig kontakt och det innebÀr ett samspelmellan mÀnniskor som berörs. Goda möten ger ofta glÀdje, tillfredsstÀllelse och ibland en kÀnslaav lycka. Redan under tidig barndom grundlÀggs förmÄgor till empati och förmÄgan att kunnaförstÄ sig pÄ andra mÀnniskor. Via sjÀlvkÀnnedom och intresse till att utvecklas somyrkesmÀnniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmÄgor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvÀrdera och planera omvÄrdnadsarbetet.

Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Andelen demenssjuka ökar i takt med den Äldrande befolkningen. Detta medför att andelen demenssjuka Àven ökar i den somatiska vÄrden. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter med att behandla patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att pÄ somatisk avdelning vÄrda somatiskt sjuka patienter med demenssjukdom. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer och materialet analyserades med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund: HemsjukvÄrden Àr en verksamhet som inbegriper vÄrdmöten med vÄrdtagare med invandrarbakgrund. En god kommunikation anses grundlÀggande för att distriktssköterskor ska kunna ge individanpassad information och förebygga sjukdom samt frÀmja hÀlsa. Det som anses försvÄra kommunikationen Àr dÄ vÄrdtagare och distriktssköterskor talar olika sprÄk eller anvÀnder skilda kroppsprÄk.Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av det vÄrdande mötet med vÄrdtagare med invandrarbakgrund i hemsjukvÄrden.Metod: En kvantitativ deskriptiv design anvÀndes med en enkÀt som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades i SPSS version 20 samt genom inspiration frÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet skildrar distriktssköterskors erfarenheter inom hemsjukvÄrden i ett lÀn i södra Sverige samt hur deras erfarenheter varierar. Denna studie visar att majoriteten av deltagarna har erfarenheter av vÄrdmöten med vÄrdtagare med invandrarbakgrund.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra lÀrare vid grundskolans senare Ärs erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmÀlningsskyldighet. Denna information Àr tÀnkt att pÄvisa hur arbetet bedrivs pÄ olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lÀrarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhÄllande till socialtjÀnstlagen. Metoden som anvÀnts för insamling av empiri Àr kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkterna utgörs av aktuell forskning inom omrÄdet samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna utgÄr ifrÄn sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkÀnsla dÄ de uppmÀrksammar indikationer pÄ att en elev far illa.

I dagens kunskapsekonomi Àr medarbetarnas kompetenser och kunskaper viktiga konkurrensfaktorer för kunskapsföretagen. I och med detta har konkurrensen om medarbetarna ökat och det ligger i företagens intresse att behÄlla sina medarbetare. I detta sammanhang har begreppet Talent Management fÄtt en viktig betydelse. MÄnga tidigare Talent Management-studier har utgÄtt frÄn ett ledningsperspektiv, denna studie utgÄr dock bÄde frÄn ett lednings-och medarbetarperspektiv. Syftet med studien har varit att undersöka de Talent Management- strategier som ett stort teknik- och konsultföretag anvÀnder sig av för att behÄlla och utveckla sina medarbetare.

SyfteSyftet med studien Àr att utforska pÄ vilket sÀtt pedagoger inom gymnasieskolan anvÀnder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag Àven undersökt hur pedagogernas arbete pÄverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrÄgestÀllningarHur anvÀnder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT pÄverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen pÄ gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. DÀrefter valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frÄgor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristÄende och kommunala gymnasieskolor i VÀstra Götaland.

Att det aldrig Ă€r för sent att utveckla sin lĂ€s- och skrivförmĂ„ga Ă€r det bĂ€rande temat i denna uppsats. Syftet Ă€r tvĂ„faldigt: dels Ă€r avsikten att skapa en förstĂ„else för de svĂ„righeter vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgĂ„ngsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, prĂ€glar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I tre litteraturstudier belyses lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos vuxna utifrĂ„n olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter uppmĂ€rksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt tvĂ„ redogörs för det komplexa fĂ€lt som lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten Ă„skĂ„dliggörs sjĂ€lvbildens betydelse för individer med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I en enkĂ€tstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med sĂ€rskilda insatser till vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lĂ€gger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de rĂ€knade som framgĂ„ngsfaktorer för effektiva insatser.EnkĂ€tstudiens resultat bekrĂ€ftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom omrĂ„det nĂ€r det gĂ€ller effektiva insatser. Praktiska förutsĂ€ttningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgĂ„ng till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgĂ„ngsrik lĂ€rsituation.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmÄgor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta mÀnniskor Àr grunden för all mellanmÀnsklig kontakt och det innebÀr ett samspelmellan mÀnniskor som berörs. Goda möten ger ofta glÀdje, tillfredsstÀllelse och ibland en kÀnslaav lycka. Redan under tidig barndom grundlÀggs förmÄgor till empati och förmÄgan att kunnaförstÄ sig pÄ andra mÀnniskor. Via sjÀlvkÀnnedom och intresse till att utvecklas somyrkesmÀnniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmÄgor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvÀrdera och planera omvÄrdnadsarbetet.

Bakgrund: Syftet med studien var att undersöka svenska fotbollsspelares rörelsemönster och kravprofil för att analysera betydelsen av explosivitets- och snabbhetstrÀning och dessutom analysera prioriteten och vÀrdet av den hÀr trÀningen i den vetenskapliga litteraturen, i trÀnarutbildningen och i praktiken. Metod: Begreppet snabbhetstrÀning har analyserats utifrÄn tre perspektiv; Forskningens, Utbildningens och det Praktiska utförandets perspektiv. Forskningsperspektivet har analyserats genom relevanta forskningsresultat inom omrÄdet. Utbildningsperspektivet har analyserats utifrÄn Svenska Fotbollförbundets trÀnarutbildning och det Praktiska utförandet har analyserats genom en intervjustudie med representativa trÀnare i svensk elitfotboll. Dessa perspektiv har stÀllts mot varandra i en modell som skall ses som en kunskapsstege dÀr information och kunskap skapas genom forskning, dÀr utbildningen fungerar som lÀnk och dÀr det praktiska utförandet speglar den kunskapsinhÀmtning och kompetensutveckling som skett över tid. Resultat: Explosiviteten kan bevisligen ökas vÀsentligt genom funktionell trÀning. BÄde forskningen och kurslitteraturen till trÀnarutbildningen visar att förbÀttringar kan nÄs genom isolerad snabbhetstrÀning i t.ex. sprintövningar eller genom relevant styrketrÀning men att det mest optimala Àr att trÀna snabbhetsförmÄgan i fotbollsspecifika situationer med boll.

NÀtverk Àr ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och Àven i dagslÀget pratas det mycket om nÀtverk. Det handlar om olika former av nÀtverk dÀr du kan knyta kontakter som kan komma att fÄ betydelse i bÄde ditt arbets- och privatliv. Syftet med att anvÀnda ordet nÀtverk Àr oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som Àr sammanlÀnkade med varandra pÄ nÄgot vis. VÄrt syfte med den hÀr studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det Àr betydelsefullt att medverka i ett nÀtverk samt hur de anvÀnder sig av sina syntetiska och organiska nÀtverk i praktiken. Vi har ocksÄ undersökt om behovet av att nÀtverka har ökat och vad det i sÄ fall beror pÄ.

Det Àr modernt för organisationer att skicka sin personal pÄ kompetensutvecklingsinsatser utomhus dÀr medarbetarna tillsammans ska utföra allehanda Àventyrliga och utmanande aktiviteter. Det har dock inte bedrivits mycket forskning pÄ vilket utfall sÄdana insatser kan ge tillbaks i organisationen. Vi frÄgar oss dÀrför om personalen verkligen kan anvÀnda det som de eventuellt lÀrt sig tillbaka pÄ arbetet och vilka faktorer som skulle kunna pÄverka en sÄdan överföringsprocess.Syftet med studien Àr sÄledes att analysera utfallet av en upplevelsebaserad utvecklingsinsats och diskutera tÀnkbara faktorer som kan ha pÄverkat detta utfall.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi studerat utfallet av en upplevelsekonferens utomhus, kopplad till ett vÀrdegrundsarbete, för personalen pÄ en skola. Vi genomförde fem semistrukturerade intervjuer med deltagare ifrÄn insatsen. Studiens resultat visar att upplevelsekonferensen skapade möjligheter till en ökad social samhörighet men att det Àven uppstod en del bestÄende konflikter i arbetslagen.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett internationellt folkhĂ€lsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med överviktiga elever för att kunna frĂ€mja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhĂ€lsovĂ„rden.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frĂ„gor utifrĂ„n en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrĂ„n fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna anvĂ€nde sig av ett individuellt och professionellt förhĂ„llningssĂ€tt i mötet med elev och förĂ€ldrar.

Belöningssystem kan anvÀndas som ett verktyg för att styra organisationens anstÀllda mot mÄl som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anstÀlldas motivation för sitt arbete vilket ses som det frÀmsta skÀlet till att anvÀnda ett belöningssystem. Det Àr viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun Àr finansierat utav skattemedel och dÀrför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar hÄller sina kostnader nere.