IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Ledarrollen kan vara svÄr och innebÀra hög arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvÄrdnadsarbetet. Detta innebÀr att se till patientens bÀsta och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvÄrdnad och som skall efterföljas av hemsjukvÄrdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvÄrdnadsarbetet inom hemsjukvÄrden. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvÄrd i tvÄ olika kommuner intervjuades.

I dagslÀget sker det mÄnga satsningar pÄ kompetensutveckling av personal inom företag och organisationer. NÀr det kommer till att utveckla chefer pÄ mellannivÄ, finns behovet av att utveckla ledarskapet pÄ grund av deras unika position. DÀrför satsar fler och fler företag pÄ just ledarskapsutbildningar. Ur detta uppkom studiens syfte vilket Àr att undersöka lÀrandeeffekterna av en genomförd ledarskapsutbildning. LÀrandeeffekterna undersöks pÄ individnivÄ hos deltagare i en utvald ledarskapsutbildning. Denna ledarskapsutbildning Àr ett tvÄ-Ärigt projekt som skrÀddarsytts efter ett kundföretags behov dÀr 105 chefer ingick.

Studiens syfte var att undersöka hur fritidspedagoger/lÀrare i fritidshem talar om begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande i fritidshemmets verksamhet. Vilken innebörd menar de att dessa begrepp har och i vilka aktiviteter stimuleras elevernas entreprenöriella förmÄgor? En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr sex fritidspedagoger/lÀrare i fritidshem intervjuades. Resultatet analyserades genom det sociokulturella perspektivet eftersom det tydliggör hur viktigt det sociala samspelet Àr för lÀrandet och tillÀgnandet av kunskaper. Litteraturen som anvÀnts vid litteraturgenomgÄngen Àr relevant för denna studies syfte och frÄgestÀllningar.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Studiens utgÄngspunkt Àr barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill Àven undersöka om förskollÀrarna ser skillnader i barns förutsÀttningar till lÀrande genom dessa tvÄ verktyg. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med fyra förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. FörÀldrar som upplever att fÄ ett barn fött för tidigt möter mÄnga utmaningar bÄde under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar pÄ ett sÀrskilt behov av att stödja dessa förÀldrar, sÄ att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhÀllets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva förÀldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD i tvÄ kommuner som skiljer sig Ät gÀllande medicinering av ADHD. I de tvÄ kommunerna finns 11 skolkuratorer verksamma och för att fÄ en heltÀckande bild av deras arbete valdes metodformen enkÀt för att bespara tid. EnkÀterna var utformade med öppna frÄgor för att nÄ det viktigaste i skolkuratorernas arbetsÀtt och erfarenheter. Svaren har sedan tematiserats och kategoriserats och sedan har en jÀmförelse mellan kommunerna gjorts. De resultat som framkom var att skolkuratorerna har ett individanpassat arbete dÀr Lidingös skolkuratorer kÀnner mer oro för eleverna nÀr de gÀller svÄrigheterna med arbetet och NynÀshamns skokuratorer upplever det svÄrt att hÄlla samtal med elever som har diagnosen ADHD.  Skolkuratorerna samarbetar mycket med annan personal men skiljer sig Ät nÀr det gÀller andra aktörer.

Arbetsterapeuter möter stÀndigt mÀnniskor med bristande motivation till att hantera en förÀndrad livssituation de av olika anledningar stÀllts inför. Det skapar inte sÀllan en kÀnsla av otillrÀcklighet hos arbetsterapeuten. Motiverande samtal, MI, har blivit en allt vanligare metod i hÀlso- och sjukvÄrdens arbete för att stödja mÀnniskor i att förÀndra sina levnadsvanor. Arbetsterapeuter har under de senaste Ären i sin kliniska praxis allt mer kommit att anvÀnda MI men det har inte gÄtt att finna nÄgon studie om deras erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att anvÀnda MI.

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försÀmrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar Àmnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus pÄ att frÀmja lÀrande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lÀrarna har undersökts, men Àven vilket intresse som finns bland lÀrarna att utveckla matematiken, med mÄlet att öka elevernas lust att lÀra. Studien genomfördes HT2006 och grundades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i mellersta Sverige, samt observation av en Àmneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lÀrarna var nöjda med undervisningen, baserad pÄ lÀroboken, med genomgÄng och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus pÄ kvalitetsutveckling pÄgick mellan lÀrarna.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.

Dagens digitala teknik utvecklas stÀndigt och de digitala resurser som finns tillgÀngliga i skolorna gÄr ocksÄ igenom en förÀndringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förÀndringar som pÄgÄr i samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de förutsÀttningar som lÀrare anser sig ha för att anvÀnda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i Ärskurserna 4-6 i LuleÄ Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lÀrare i mer Àn hÀlften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fÄtt fram att lÀromiljöns utformning pÄverkar de förutsÀttningar som lÀraren har för att anvÀnda IKT i sin undervisning.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation pÄverkar pedagogerna i deras val av lÀs- och skrivutvecklingsmetod. UtifrÄn implementeringsteorin och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi försökt fÄ större förstÄelse för de förutsÀttningar pedagogerna stÀlls inför pÄ skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i lÀs- och skrivutveckling i Ärskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna stÀlls inför olika förutsÀttningar pÄ skolorna och att pedagogernas kompetens Àr det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar ocksÄ att pedagogernas motivation Àr avgörande för deras vilja att utveckla sig sjÀlva och undervisningen. Resultatet av vÄr studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i mÄnga fall pÄverkas av varandra.