Svensk kriminalvård har över tiden succesivt gått från kroppsstraff till att innebära vård och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvård definieras det av visionen ?bättre ut? (Kriminalvården 1). Förutsättningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk är starkt kopplade till möjligheten att erhålla ett arbete och en bostad efter verkställigheten. Enligt tidigare forskning så framgår det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssätt kan brytas med hjälp av en utbildning. En utbildning som kan påbörjas under verkställigheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlättar en återanpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten på samtal och intervjuer samt en enkätundersökning avseende intagna som i nuläget verkställer ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever på gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever när det gäller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och är därmed förståelseinriktad och vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat på grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jämställdhet.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet är ett av gymnasieskolans treåriga yrkesförberedande program. Undervisningen är förlagd både i skolan och på praktik, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n är att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förståelse för att det teoretiska och praktiska hänger samman. APU:n skall också ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mål.

En utbildning på ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frågor, och i utbildningen lärs allt från beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrätt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft användning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör två olika yrkesroller inom personalvetarområdet. Resultatet visar att praktik samt rådande konjunktur på arbetsmarknaden, kan spela viss roll när det kommer till vilken yrkesroll en individ får. Beroende på vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att få använda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

Utgående från inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, är vi enligt min mening på väg mot en tyngdpunktsförskjutning när det gällerförmåge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen också avsevärt ökad förmåga och volym när det gäller s.k. lätt infanteri och strid till fots.Detta förutsätter, med nuvarande läge som grund, en återtagning av kompetens och förmåga närdet gäller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen är att utifrån försvarsmaktensinriktning mot s.k. lätt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkärnförmåga strid till fots kan sägas utgöra lätt infanteri eller om de är något annat.Studien jämför den utbildning i strid till fots som genomförs vid luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lätt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sägas varakaraktäristiskt för s.k. lätt infanteri.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 5000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på våra sjukhus: Hjärtstopp behandlas med hjärt-lungräddning (HLR). Sjuksköterskan är oftaden som upptäcker patienter med hjärtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet är gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på vilken undervisning och vilka kunskaper läkarstudenter får om FaR på svenska läkarutbildningar samt vilka hälsopedagogiska verktyg studenterna får med sig från utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frågeställningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingår i de olika läkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utläsas? Vilka åsikter har de programansvariga vid läkarutbildningarna om utbildningen som studenterna får gällande FaR? Hur uppfattar läkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hälsopedagogiska verktyg får läkarstudenterna med sig från utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de på hälsopedagogik kopplat till läkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats användes för att besvara dessa frågor. En kartläggning om vilken utbildning kring FaR som i dagsläget sker, vid sex av sju läkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i ämnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lärosäten samt en fokusgrupp med fyra läkarstudenter från Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartläggningen visade att mängden utbildning som läkarstudenterna får om FaR skiljer sig åt mellan lärosätena och det var därmed svårt att dra slutsatser kring likheter och skillnader då det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingår.

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

Varje gång ambulanspersonalen åker på ett larm finns risk för att de ska råka ut för personer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Det behöver nödvändigtvis inte vara patienten som är hotfull, utan det kan lika gärna vara någon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de därefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där frågeställningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som är ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrån sin utbildning, kunskap eller gällande säkerhetsrutiner? Påverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen återkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgångspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt Igenkänningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Begreppet vilseledning är inte någonting nytt. Historien är full av exempel på konflikter, fälttåg och slagdär vilseledning använts med stor framgång. Bakgrunden till denna uppsats är att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivå. Syftet med denna uppsats är studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning påhögre nivå.Det finns en mängd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem är att det trots detta egentligen intefinns någon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt är inriktad mot den operativa nivån.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra största folksjukdomar och den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. KOL är en progressiv sjukdom med symtom som påverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög ålder är dominerande riskfaktor. Behandlingsmål för KOL är att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbättra livskvalitén. Patientutbildningens syfte är att stödja och stärka patientens kontroll över sjukdom och behandling.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sverige utbildar, tränar och övar förbandschefer införinternationella insatser och på vilket sätt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen är den förändrade omvärldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdå det är en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen är litteraturstudier av främst svenska men även norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjänst eller varit delaktiga i högsta militärledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.Därefter har slutsatser från intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser från uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmåga.Resultatet visar att utbildning, träning och övning påverkar krigföringsförmågans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de två sistnämnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och träning av förbandscheferna före internationell insats.

På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare.