I situationer när egendom har överlåtits utan den ursprunglige ägarens tillåtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre bli tillämplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige ägaren och förvärvaren, som ska tillmätas äganderätten till egendom som har överlåtits av någon som inte hade rätt att överlåta egendomen. Exempel på situationer då lagen kan tillämpas är att en person som har lånat egendom överlåter denna till tredje man eller att någon överlåter egendom som är belagd med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. I lagen uppställs krav på förvärvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvärv och därmed tillmätas äganderätten till egendomen. Anses förvärvaren ha varit i ond tro vid förvärvet ska egendomen återföras till den ursprunglige ägaren.Godtrosförvärvslagen började gälla år 1987 och det har därefter gjorts ändringar vid två tillfällen.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning på grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning väcker frågor, då aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid närmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frågan om könsKvotering diskuterats både i media och i riksdagen.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.