Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera Kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring Kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att Kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till.

I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av positiv särbehandling och Kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades på positiv särbehandling och Kvotering av kön och exkluderade därmed etnicitet som särbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har använts den traditionella juridiska metoden, vilken innebär studiet av de fyra rättskällorna, och ävenså har begreppen positiv särbehandling och Kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillåtligheten av positiv särbehandling uppställs av EG-domstolen. Dessa kriterier var främst att: likvärdiga eller nästintill likvärdiga meriter förelåg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot målet med den positiva särbehandlingen och att ett systematiskt jämställdhetsarbete bedrevs.

Jakten på ripa är mycket populär bland svenska jägare och även bland jägare från andra länder. På grund av denna popularitet är rippopulationen på statens mark ovan odlingsgränsen och renbetesfjällen i Jämtlands län utsatta för ett högt jakttryck. Detta har lett till att jakten behöver regleras. Länsstyrelsen, som har uppdraget att upplåta småviltsjakten på statens mark, har i vissa samebyar infört Kvotering genom lottning. Det innebär att max fem jägare per område och dag tillåts, vilka dessa jägare är avgörs genom lottning.

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om Kvotering och en reformerad föräldraförsäkring.Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om Kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll?Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas.

Ser man över vilka personer som studerar på polisutbildningen är det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det är en stor variation av både killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, åldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utländsk härkomst är den målgruppen som är underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det är alldeles få personer från den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svåraste gruppen att rekrytera inom den kategorin är tjejer med utländskt ursprung.

Syftet med denna studie är att se hur individer som har kvoterats in i ett företag upplever sin situation. Ojämlikheter mellan könen på arbetsmarknaden existerar än idag. Kvotering är ett verktyg som diskuteras och har blivit en konsekvens av ojämlikheten mellan könen på arbetsmarknaden. Vår undersökning är kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer som vår huvudmetod. De teorier vi har valt att ha som utgångspunkter är Erving Goffmans teorier om Jaget och maskerna samt Stigma.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka attityder sistaårselever på gymnasiet har till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt hur de ser på olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgått från följande frågeställningar:? Vilka attityder finns det bland sistaårselever på gymnasiet till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna på de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv särbehandling och Kvotering när det gäller användning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna på metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, vilken har gjorts på en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har använt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jämfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna är medvetna om att etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är ett problem och att eleverna tror att det finns sätt att motverka etnisk diskriminering på.

Argentina var först i världen med att införa lagstadgad Kvotering av kvinnor till parlamentet. Målet med Kvoteringen var att öka jämställdheten, detta genom att ge kvinnorna mer inflytande. Det har dock visat sig att kvinnornas inflytande över politiken inte ökat i samma takt som deras antal och vi försöker i vår uppsats förklara detta. Vi gör det med hjälp av teori om vikten av kvinnors organisering i politiska sammanhang, och det motstånd denna organisering ofta möter. Uppsatsen är en fallstudie baserad på feministisk teori, forskning om kvinnor i politiken samt material om främst Argentina och Latinamerika.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könsKvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer.

The purpose of this essay is primarily to investigate the possibility of and the rules concerning using quotas in the field of admission to university. Secondly, an investigation of whether the Swedish Police Academy has been conducting this method during the years of 2009 and 2010 is made. They are currently accused of having discriminated applicants due to their gender and ethnicity. In order to examine the legal arena as far as possible the laws of discrimination, both including the legislations and regulations assumed by the EU as well as the Swedish laws in this field, will be studied. The laws of discrimination will be put in relation to the legal possibilities of making exceptions from the principle of equal treatment.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne..

Whether use of affirmative action can be justified is an ethical dilemma that hasbeen intensely debated. The question raises several conflict dimensions. Thepurpose of this thesis is to separate different arguments of the debate and classifywhich principles they are built upon. To accomplish this, an analytical instrumentis created where three different perspectives of equality, and deontology versusconsequentialism, are compared. A third conflict dimension, individual versusgroup ethical principles, is also considered.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag på Large Cap-listan och huruvida förändringar i styrelse-sammansättningar har skett sedan den trädde i kraft den 1 juli år 2005. Syftet är även att granska respondenternas syn på huruvida en lag om Kvotering vore lämplig för svenska börsbolag. Därtill vill författarna ge förslag på övriga åtgärder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna ämnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansättningar, med fokus på en jämn könsfördelning.Författarna använder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod väljs som tillvägagångssätt för att samla in information.

Denna studie behandlar den mediala debatt som följde dåvarande vice statsministern Margareta Winbergs uttalande i SvD i november 2002 om att könsKvotering skulle kunna komma att bli aktuell såvida det inte skedde en naturlig ökning av andelen kvinnor i publika och privata börsnoterade bolagsstyrelser. I studien analyseras hur hotet om könsKvotering möttes och en jämförelse görs mellan de idéer som är framträdande i det svenska näringslivets och den allmänna samhällsdebattens inställning till hotet om könsKvotering till svenska bolagsstyrelser mellan åren 2002 och 2006. Debatten är ambivalent och ofta medveten om underrepresentationen av kvinnor inom näringslivets bolagsstyrelser. Näringslivsdebatten fokuserar på konsekvenser av könsKvotering för dem som skulle komma att direkt beröras av lagförslaget om könsKvotering, företag. Den allmänna samhällsdebatten fokuserar på hur samhället i stort skulle komma att påverkas och hur den allmänna ordinära kvinnan skulle komma att beröras av lagförslaget i arbetslivet.

The purpose of the essay is to investigate SVT: s (Swedish Television) attitude to allocation of quotes and preferential treatment. In Sweden there is only one law, which allows preferential treatment ? the law of equal opportunities. This law prohibits discrimination between women and men. The profession of camera operator and editor have been viewed as masculine in accordance to heavy lifting and high technology, this considering being hindrance to women.