Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra skillnader mellan män och kvinnors symtombild vid insjuknandet i akut hjärtinfarkt, samt att granska studiernas kvalitet gällande urvalsgrupp, deltagare och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Huvudresultatet visade att båda könen hade känningar av obehag i kroppen några dagar/timmar innan de alarmerande symtomen uppkom. Bröstsmärta var ett utav de mest rapporterade symtomen. Dock hade kvinnor mer atypisk bröstsmärta än männen.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Upplevelsen av att drabbas av hjärtinfarkt är en stor förändring i det dagliga livet. Den som blir drabbad, dennes familj och närstående påverkas också av sjukdomen på olika sätt. Kvinnor delar inte alltid samma upplevelser med männen efter en hjärtinfarkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda på hur fyra kvinnors förståelse och tankar kring våldtäkt ser ut. Frågeställningen behandlar vilka handlingar och omständigheter som krävs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för våldtäkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpåverkan, klädsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gärningsmannen påverkar kvinnornas syn på om ett övergrepp är en våldtäkt eller inte. Kvinnorna i urvalet är mellan 20-35 år och bor i små och mellanstora städer. Två kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har någon i sin närhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det använts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering där materialet är tematiserat med utgångspunkt i frågeställningarna.Våldtäkt är ett begrepp som kan te sig trivialt men som är allt annat än det.

Att leva med fibromyalgi påverkar livet på alla plan. Kvinnor med fibromyalgi lever med en ständig värk och trötthet som påverkar livet både socialt och yrkesmässigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Fjorton kvalitativa artiklar analyserades med innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med fibromyalgi.

Denna uppsats är en intervjustudie som omfattar sex utvalda muslimska kvinnor där jag valt att undersöka hur dessa kvinnor ser på muslimska baddräkter. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida dessa kvinnor uppfattar olika typer av muslimska baddräkter och även redogöra för vilka skiljaktigheter det finns mellan dessa kvinnors åsikter och vad dessa skillnader kan bero på. För att få fram olika representationer vad gäller dessa kvinnors tolkningar, kommer jag att använda mig av begreppet flerstämmighet för att lyfta fram olikheterna med hänsyn till de olika tolkningarna som finns inom en religiös grupp. Detta är för att diversiteten som finns inom den egna gruppen ska tydliggöras. Min teoretiska utgångspunkt är Olivier Roys post-globala teori som jag anser vara relevant för det valda temat.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnors och mäns livsvillkor gestaltas i den tanzaniska författaren Elieshi Lemas roman Bränd jord - en kärleksroman (2005) utifrån ett genusperspektiv. I fokus har centrala motiv som rör sedvänjor, utbildning, äktenskap, moderskap och faderskap stått. Jag har också undersökt vilka strategier som karaktärerna använder sig av för att påverka sina liv i ett starkt traditionstyngt samhälle. Analysen visar att romanen gestaltar ett genussystem där manligt och kvinnligt inte bör blandas och där mannen är norm. Detta genussystem ligger väl inkapslat i det traditionella levnadssättet, där könsidentiteten för kvinnor och män formas tidigt.

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet.

The purpose of this literture review was to describe how women with coronary diseases experience their lives and how nurses can support individual care..

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att livet tar en annan riktning och att identiteten förändras, att kroppen och miljön blir till hinder och begränsar det dagliga livet, att bemötas med respekt och vikten av sociala relationer och att lära sig leva med sin sjukdom. Resultatet visade att kvinnor som lever med kronisk sjukdom upplevde diagnostillfället som chockerande men samtidigt som en lättnad. Sjukdomen medförde att identiteten och kroppen förändrades vilket upplevdes som svårt.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som blivit allt vanligare. Den drabbar ca 1 % av alla kvinnor innan de fyllt 18 år. Beteendet för de drabbade karakteriseras av en störd kroppsuppfattning och en vilja att uppnå en idealvikt som är långt under normalvikt. Sjukdomen medför såväl fysiskt som psykiskt lidande. De kvinnor som lider av anorexia nervosa anser idag att sjukvården saknar den kunskap som krävs för att behandla sjukdomen.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats.

                 SYFTE                 Studien syftar till att undersöka hur unga kvinnor (15-19 år) upplever och resonerar kring mediernas bilder och gestaltning av kvinnokroppar och kvinnors välbefinnande. Vår studie ämnar även undersöka olika jämförelser mellan en gymnasieklass och en högstadieklass som utgör en central del i vår analys. METOD & MATERIAL     En kvalitativ studie om två fokusgrupper med hjälp av tematisk analys.                                                                           HUVUDRESULTAT           Resultatet av vår analys påvisar att unga kvinnor dagligen reflekterar över publiceringar i medierna. Det kan dock medföra olika konsekvenser för unga kvinnor beroende på vem man är, samt vad unga kvinnor själva väljer att ta del av.  På vilket sätt unga kvinnor reflekterar kring mediernas skildring av kroppsideal har således att göra med personlig mognad samt hur dess omgivning i form av vänner och familj betraktar sig själva och andra människor..

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.