I denna studie har jag undersökt hur barnen förstår den verksamhet pedagogerna på en förskola erbjuder inom hållbar utveckling. Studien är genomförd på en förskola med profileringen grön flagg. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hållbar utveckling. I viss mån kan de även redogöra faktakunskaper. De har dock svårt att förklara orsaker och samband.

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta.

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lärande för hållbar utveckling. Vi använde oss av kvalitativ intervju som metod, där fem förskollärare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollärarna har varierade kunskaper om begreppet lärande för hållbar utveckling och deras utsagor tyder på att det är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssätt, där tema och demokrati har den framträdande rollen..

Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet.

Våld mot kvinnor är ett omfattande och angeläget samhällsproblem. Hälso- och sjukvårdspersonalen utgör en nyckelgrupp när det gäller att upptäcka och identifiera våldet. I mötet med den våldsutsatta kvinnan, likaväl som i mötet med andra patienter, är bemötandet och kommunikationen av stor betydelse. Syftet med studien var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelse av hur de blivit bemötta i sin kontakt med olika sjukvårdsinstanser. Metoden har varit kvalitativ med en induktiv ansats där nio kvinnor har intervjuats.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor både i Sverige och i världen och en vanlig behandling är mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ påverkan på de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av livet. Då brösten är sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förändrad kroppsuppfattning och leda till känslor som sämre självförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna..

Mitt syfte med den här studien är att beskriva och ge en förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och vad det innebär för arbetet i barngruppen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollärarna har stora kunskapsskillnader vad gäller hållbar utveckling, även intresse och engagemang varierar bland förskollärarna. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp som förskollärarna tolkar och förstår på olika sätt.

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors syn på orsakerna till varför de drabbats av utbrändhet. Vid studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer för att kvinnorna själva skulle få reflektera kring orsakerna till sin utbrändhet. Sju kvinnor intervjuades och intervjumaterialet analyserades genom en metod utvecklad av Burnard (1991). Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever att det finns flera olika orsaker till att drabbats av utbrändhet i form av hög prestationsbaserad självkänsla, behov av yttre bekräftelse, svårigheter att sätta gränser till omgivningen, behov av att finnas till för andra, oförmåga att lyssna på kroppens signaler, en negativ självvärdering, lätt till att känna skam och misslyckande samt låg självkänsla. Orsakerna samspelar med varandra och gemensamt för dem är att de samtliga bottnar i en låg självkänsla.