Varje år behandlas ungefär 8000 personer i slutenvård för malign tumör i bröstkörteln. Bröstcancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige. När kvinnor drabbas av bröstcancer är det viktigt att de får den information de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av information i samband med undersökning och behandling hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

Målsättningen med uppsatsen är att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras på arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förändrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat på den afrikanska kontinenten. I många afrikanska samhällen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt så i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor färre möjligheter än män.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

En graviditet och att bli mamma är en stor omställning, inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Kvinnor är i behov av förståelse dels från sin omgivning och dels från sjuksköterskor som i olika vårdkontexter träffar dem. Det beror på att kvinnornas upplevelser av identiteten, tankar om oro och rädsla samt positiva upplevelser är förändrade i samband med att de väntar barn. På vårdpersonal ställs det krav som bland annat kan handla om att förstå hur kvinnorna upplever sin förändrade situation. Dessutom är det viktigt att veta att olika kvinnor kan uppleva samma situation, men på olika sätt.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och Kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar.

Att leva med endometrios innebär att leva med en kronisk sjukdom med svår smärta. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva Kvinnors upplevelse av bemötande vid endometrios. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats vilket resulterade i tre slutkategorier: Att bli ignorerad och ifrågasatt, att uppleva okunskap från personal inom hälso- och sjukvård samt att smärtan ses som menstruationssmärta och inte tas på allvar. Resultatet visade att kvinnor med endometrios kände sig misstrodda och avvisade av personal inom hälso- och sjukvården och omgivningen. Några kvinnor beskrev att deras partner hade varit det största stödet när det gällde de känslomässiga påfrestningarna som sjukdomen innebar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa Kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer.Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva Kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande Kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är en hotfull och skrämmande upplevelse som kan påverka upplevelsen av livskvalitet för många kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstämning av gjädje, självkänsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva Kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt med fokus på livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanställdes.

Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar Kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet.